Duktiga Hanna
Förutom det har jag även tappat mitt bankomatkort!
Det känns som om att jag inte existerar längre. Inget personbevis, inga pengar, jag är ett ingenting. Jag är enbart ett flytande koncept, en idé, en mardröm omöjlig att bevisa. Lite som Golfströmmen och dess påstådda ändring på riktning.
Om ni hittar passet kan ni ge det till mig. Det vore snällt, jag kommer dock be er att skriva på en sekretesshandling. Det är ytterst viktigt att det inte kommer ut att jag hade kapade ögonbryn och huvudet partiellt rakat en gång i tiden. Ytterst.
Jag får i alla fall trösta mig med det enkla faktum att jag, om det mot förmodan skulle vara samma person som fått tag i bäggedera (tappade på olika platser vid olika datum), bara hade cirka 50.000 på just det kortet. Smågrus, som man säger, räcker enbart till ynka två väskor från Louis Vuitton, förutsatt att det är små väskor.
bäst att nån god människa hittar passet och lämnar tillaka det, annars kan den sno din identitet!
jag blev bestulen på min plånka unde julhelgerna. mitt råd är att spärra både bankkort och pass illa kvickt.
snälla, söta Hanna. jag har följt din blogg enda från starten och skulle bli sådär överdrivet jätteglad om du faktiskt skulle våga flasha lite bilder från dina olika tidsperioder i ditt liv. just eftersom jag varit en så troget och mycket nöjd läsare skulle det vara mycket fint att lyckas få igenom det här kravet.
puss!
Jag hade tur.
Jag tappade bara bort mitt linsskydd ikväll (jag lovade min sambo och tillika delägare av kameran att inte dricka, men det gjorde jag förstås ändå).
Sedan hittade jag det.
I svarttaxin hem.
Det låg i jackfickan.
Plånkan tror jag att jag har kvar, jag har inte vågat kolla. Vänta, jag betalade ju svartchaffisen, så jag borde ha den kvar! Och i annat fall har jag inga pengar kvar ändå, vare sig kontant eller på kortet. Man är väl sådan där S-h-o-p-o-h-o-l-i-c.
Hej! Jag har snott din identitet! Jag bor numera i Kenya med lejon och krokodil! I HANNA FRIDÉN-RESERVATET!!!