Stureplans enda ödmjuka man!

Det brukar kunna bli lite pinsamt för Carl M Sundevall, här till vänster, när jag ska plåta viktiga människor på Teatron. Jag har nämligen inte den blekaste aning om vilke de är, då jag aldrig brytt mig det minsta.

Han brukar alltid få komma med små ursäktar till dem, i stil med "Äsch, hon är ny!" eller skoja bort det med "HAHAHA, blev du förlämpad nu för att hon inte kan ditt namn?" och den här gången, när jag fotade honom och Fredrik Dalheim, så löd det: "Det här är vår alldeles egna fotograf, vår speciella lilla fotograf."

Den gick hem lite bättre. Alla andra har blivit griniga. Mycket griniga. De andra har varit töntar.



Jag bad om ursäkt och försökte förklara att jag var ny och råkade lida av det faktum att jag är efterbliven, men då avbröt Fredrik mig och sa: "Äsch! Varför ska du veta vem jag är? Du är fotograf här, med de här människorna! Våra idiotiska fotografer skulle inte kunna skilja på det här folket alls. Vi ser nog lika likadana ut för er som ni gör för oss."

Det var fint. Jag gillar Fredrik.
Sedan googlade jag honom. Han var visst en av de viktiga restaurangcheferna i Stureplansgruppen. Där ser man. Fredrik är Stureplans enda ödmjuka man.

Smartasmia: Fast om det är mitt jobb att fota folk som är viktiga på Stureplan så kanske det vore bra om jag lär mig det! Som att lära sig använda en dator om man ska programmera, exempelvis.

Jope - du har en poäng där, men jag menar bara att det inte ska vara "självklart" att känna igen alla människor:-) Kram

Åh, det är så töntigt när folk går omkring med ett utropstecken a la "vet du inte vem JAG är?!". Lägg ner. Fredrik var åtminstone tillmötesgående.

Fredrik gick i min högstadieskola. Jag vill minnas att han var rätt så snäll och rar redan då.

Var med och diskutera om den internationella kvinnodagen i min blogg. :)

Hej! Jag läste att gu gillar konst! Det gör jag med, så mycket! :) Vilken sorts konst gillar du?

Smartasmia: Ja, Fredrik var den första som inte blivit upprörd över det!
Victoronia: Folk som är kända inom en viss grupp brukar vara måna om att folk ska känna igen dem, som en slags besatthet. Inte Fredrik dock, han var ödmjuk och sympatisk!
XXX: Han verkar trevlig, ja!
Sara: Ojsan!
Julia: Cloude Monét, Yoshitaka Amano, Lautrec, rysk affischkonst, seriekonst. Ja, ganska drömska saker överlag, där man får skapa hälften av bilden i sitt eget sinne.

Hanna... du som är självutnämnd feminist o så, jag antar att du har ett klokt svar på detta, för jag undrar verkligen, och jag är inte (så himla värst) ironisk den här gången:

Varför ska man ha en "internationella kvinnodagen"?

Betyder det att resterande 364 dagar är internationella mansdagar, o att vi genom denna dag ska inse den ojämna fördelningen på dagar o aktivt arbeta för att ni i det motsatta könet ska få fler dagar på året?

Och om så verkligen är fallet, hur kommer det sig att mina tjejkompisar (jo jag har faktiskt en eller två) förväntar sig att jag av någon anledning ska gratulera dom på den internationella kvinnodagen, när dom aldrig gratulerar mig dom resterande dagarna?

Jag älskar (dom flesta) kvinnor (utom dom som är fula o elaka) för det. Men det e just den här grejjen med den dagen... Det känns som att det bara kan vara en man som kom på en sån idiotisk idé som en internationell kvinnodag. Alla dagar är era dagar! :)