jaja men jag ar skit snall iaf. egentligen en ganska elak manniska om jag vill. men jag gillar dig och din blogg. kul lasning. OCH jag alskar diskplockarens kakben (kommer alltid att vara diskplockaren for min del)

fortsätt skriv hanna ! MYCKET ! jag är inne på din blogg flera gånger om dagen , och skrattar högt till vissa inlägg.

Du underhåller många, fortsätt.

bade spydigt, barnsligt och otrevligt. jävligt synd att det i dagens samhället är "coolt" att bete sig som dig.

Ida Sjösted är duktig.

karin, jag har ett par funderingar kring ditt jävligt irriterande uttalande.
1) Jag såg inte det som vare sig spydigt eller barnsligt. Jag förstår ilskan ifrån Hannas håll: det värsta som finns är bloggläsare som du som bara kommer med förolämpningar istället för mer önskvärd konstruktiv kritik. Att hon inte blir förbannad över det oftare är beundranssvärt.
2) Vad menar du med "coolt" i dagens samhälle? Du får det att låta som om Hanna skulle eftersträva att vara någon slags idol eller liknande för andra människor. Syftet med hennes blogg är inte att hon ska få en massa människor att tycka om henne, utan det är dels marknadsföring, dels något privat. Tycker du inte om henne kan du lika gärna hålla käften och inte titta in på bloggen.
3) Vem fan är det som är barnslig och otrevlig egentligen? Jag slår vad om att du är en människa som kräver uppmärksamhet och på så vis måste förolämpa folk och snacka skit om dom för att få en reaktion. I sådant fall, grattis! Du fick mig att bli äcklad och förbannad på dig och på den svenska jantelagssamhället som måste trycka ned folk i skorna som du precis har gjort. Dra åt helvete!

Du är faktiskt en utav de få modebloggarna som jag frekvent besöker. Jag tycker om det som är unikt och inte helt förutsägbart. Dessutom gillar jag din frispråkighet.Det är hääärligt, mer sådana kvinnor.

tack, nig och bock!

Jag personligen förstår in riktigt hur Karin högre upp kan definiera dig som spydig, barnslig, otrevlig. Jag kan förstå att man kan tycka att din reaktion på "hanna 2"'s kommentar var... alltså, jag tyckte att den första reaktionen var rimlig för när man läste vad hon skrev tolkade man det verkligen som att hon tyckte att du bara fejkat dig fram. Men när hon senare förklarat hur hon hade tänkt tycker jag att man kanske skulle ha kunnat acceptera i högre grad att det enbart var ett missförstånd. (förvisso orsakat av luddighet från hennes sida, men som någon annan sa kan det vara svårt på internet).

MEEEEN ÖVER TILL DET ROLIGARE. Faktum kvarstår ju att du fortsätter att inspirera massor av människor. Du är rolig, begåvad, driven och har åsikter. Allt det där vet du ju, eller jag hoppas att du vet. Du är en jättebra förebild, och jag har också en känsla av att det mesta du gör kan du motivera varför du gör det. Till exempel växte min respekt för dig när du skrev ett inlägg där du bland annat berörde varför du dricker alkohol. jag är jättenegativt inställd till alkohol, och utan att ditt inlägg fick mig att känna att WOHO NU BÖRJAR JAG DRICKA blev jag glad för att du faktiskt vet varför du gör saker.

Förlåt för att jag skriver så långt. Jag kanske kan kompensera för alla gånger jag inte kommenterar din blogg, eller så.

synd att samma småsinthet som man hittar annars i samhället också nästlat sig in i bloggvärlden. Så konstigt, som om jag skulle köpa en tidning som jag verkligen inte gillade och sen skicka ett argt mail till dem. kanske förstår jag mig inte på människor bara.

Din blogg gillar jag i alla fall, den känns personlig samtidigt som jag får en lagom modedos. Tack!

Ibland är du lite ruffig...lite ruggedized sådär. Har man läst lite mer på din blogg lär man sig tolka det mesta. Gissar att det är din ironi och rakhet de flesta stör sig på?

I mina ögon bjuder du mest på råa flabb och en påminnelse om hur varje år gör en lite ödmjukare och tyvärr mer undfallande. De flesta av oss orkar inte ens föra saker på tal som vi stör oss på, t.ex. sjuka kroppsideal, så för min del är det riktigt skönt att påminnas och inspireras.

Skrev du inte något om hur fantastiskt det är att folk kan hata någon för att vederbörande inte har samma smak? Jag läste något om att det finns ett område i hjärnan som kategoriserar saker, sätter dem i fack. Om det där hatet kommer sig av sagda kategorisering, borde inte vi alla kunna känna av det då? (Vare sig det gillar mode, fotboll, "vi & de" eller vad fasen som helst). Å andra sidan, det som skiljer den ena från den andra är väl impulskontrollen... Får mig att tänka på uttrycket "Beauty fades, dumb is forever". Och du är jävla snygg, Hanna ;-)

Det går också att ignorera människor som inte har nåt bättre för sig än att skriva dissiga saker på en blogg. Och gotta sig åt alla snälla komplimanger man får. :)
Så skit i idioterna.

Det finns verkligen ingenting som kan försvara eller motivera helt ogrundad ickekonstruktiv kritik. Det är bara dumt, ingenting annat.

Om man nu måste kommentera någonting som man finner störande bör man fanimej underbygga sin åsikt med riktigt vettiga, genomtänkta argument, i syfte att öppna upp för debatt och dialog.

Jävla pinsamt skitbeteende är vad det är och arg blir jag av det.

Hänvisar bajskastare till www.lunarstorm.se där andra, likasinnade 12-åringar hänger.

Även jag, som kille tycker din blogg är förbannat bra! Jag förstår inte varför man kommenterar endast i syfte att trycka ner någon annan... Speciellt inte när man säkerligen aldrig har, eller kommer att träffa personen i fråga! Vad vinner man egentligen på att försöka få en helt främmande människa att må dåligt?

Fortsätt att underhålla oss mer tacksamma läsare!

Du är riktigt grym Hanna! Det är alltid ett riktigt nöje att läsa din blogg. Du känns så himla unik, du är så öppen med allt du gör och vad du tycker, please never change. Tyvärr finns det människor som ogillar genuina grejer, pity them! ;)

Keep doing your own thing. Vi behöver fler som dig!

Tralalala. Jag är snäll.

jag gillar dig iaf!!

Kan tänka mig att man får ta mycket jobbiga kommentarer när man har en så stor blogg och det är lätt att på grund av detta direkt inta en försvarsposition. Nu i efterhand kan du väl i alla fall försöka omvärdera den där Hanna. Eftersom det verkar som att hennes kommentar var felformulerad och misstolkades. Man kan inte bara köra över folk och bloggläsare för att de råkar vara av en annan åsikt (men å andra sidan kanske den egenskapen tar dig långt). Om de som du syftar på däremot MEDVETET är ute efter att trycka ner och pika så är det en annan sak. Det ger anledning att ryta till.

Och måste tillägga: Du verkar vara en tjej som vet vad du vill och står upp för dina åsikter, fortsätt så, finns för få sådana människor!

Jag älskar dig Hanna! Första sidan jag kollar när jag slår på Internet, sista sidan jag kollar när jag slår av det. Du är smart, bra och tuff, kom tillbaka till oss!

radera deras kommentarer utan att läsa dem då.. kolla deras ip-adresser och spärra dem från att kommentera.. så har jag gjort med de idioterna som aldrig har nått positivt att säga..

Diggar dig enormt, du är en förebild för många unga, fortsätt skriv!

det är skönt att du inte är mer än människa, tvivlade ett tag .. haha ;)

Tjingeling! Såg följande om dig i dag i Aftonbladet. "Bäst klädda: Bloggaren Hanna Fridén prickade in en fullträff när hon satsade på en vintageklänning köpt på Beyond Retro!"
Länken: http://www.aftonbladet.se/sofismode/article1747020.ab

Ha det gott, Hanna!

Jag tycker inte om din blogg för att alla tycker om den
:P

näh, men den är väl bra... jag erkänner

Det är det jag tycker är problemet med dagens samhälle. Alla gömmer sig bakom UTTRYCKSFRIHETEN, och glömmer bort vikten av artighet och respekt.

jag skrev det där bara för att se om du hade nagon självdistans. det hade du tydligen inte. eftersom du tar at dig sa otroligt mycket sa antar jag att jag trampade pa en öm ta.
nan skrev om uppmärksamhet. det är det ni totalt avsaknar.
jag springer inte runt pa stureplan och försöker jaga kändispoäng, jag bor i en förort i tyskland där ingen vet vem jag är. självvalt.

Jag håller med Karin!
Dessutom håller jag med Iller som kommenterade i det tidigare inlägget. Sitter man inte med en journalistisk utbildning ska man inte kalla sig journalist.

och eftersom alla kräks ur sig komplimanger kan jag lika gärna göra detsamma:
Du är min vardagshjältinna Hanna. Jag älskar att du säger emot och tar plats och är sådär härligt egen. Jag tänker inte säga åt dig att fortsätta som du gör, för det kommer du göra ändå.

Många kramar till dig och pung/fittsparkar åt idioterna i statussamhället!

intressant att det är så svårt att hålla sig till att vara öppet ärlig med konstruktiv kritik där ironiska gliringar endast är ämnade för att krydda, eventuellt på hederligt svenskt vis avdramatisera det hela.

Nej nu ska jag nog gå ner till kiosken på hörnet och säga till tjejen som jobbar att hon är så jävla ful och dum i huvudet samt skicka med en lapp till hennes mamma där jag ifrågasätter hennes gener!

min jättenormala blogg jag har tillsammans med en vän har gjort ett stödinlägg till dej!

ta det med en nypa salt

vi gillar dej på riktigt

stanna kvar! jag behöver dig!

don't let the bastards get you down!

javafan, det finns idioter till allt, och internet gör det ju lättare för dom att gömma sig, jag kan sätta 100 spänn på att dom aldrig skulle våga säga eller göra något dylikt "irl". Om man har en åsikt borde man ju åtminstone kunna stå för det istället för att vara "anonym", då är man ju minst lika rädd att få skit tillbaka. pfft, du är iallafall min internet-idol!

du är grym ;)

yOU ASKING FOR IT YOU ANNOYING STUPID BITCH!!!

jag såg dig på facehunter! haha, roligt!

jag menar, nu är det cirka fem personer jag känner som hamnat på den sidan under fashion week- veckan. hahaha. det är roligt.

du får tusentals komplimanger hela tiden. önskar att jag fick det. låt inte några dumma kommentarer störa

Felet med människor är att de inte förstår att om man inte gillar en persons blogg, behöver de inte heller läsa den!
Mycket bättre att helt enkelt inte läsa än att skriva korkade kommentarer.

Jag däremot kommer fortsätta att läsa fröken Fridéns blogg för jag finner den utmärkt!
Tack och hej.

appropå vad folk har skrivit här ovan:

men handlar inte hela stureplansrörelsen om att man ska vara bättre och mer lyckad än alla andra, åt minstånde bättre och mer lyckad än dem som inte hänger eller kommer in där? varför skulle man annars hänga på stureplan om det inte var för att boosta sitt eget ego - alternativt försöker göra karriär genom att nätverka och synas?

Är det den härliga stämningen och alla de underbara människorna som är anledningen till att man hänger i stureplansvärlden?

plz tell me

c: Det är väl olika för alla, och olika beroende på vilket ställe du väljer att gå ut på. De flesta som går ut på Stureplan går ändå ut för att festa och ha kul, och oavsett vad man tror så kommer faktiskt alla som är hela och rena och inte för fulla in bara de är i bra tid och inte kommer typ en timma innan stället stänger. Att sedan stammisar och kändisar har lättare för att komma in är knappast ett Stureplansfenomen, utan det är likadant på Söder och inte alls orimligt eller orättvist.

Sedan, innan gick jag alltid ut på Söder. Jag kunde inte tänka mig att gå ut på Stureplan. Jag hade skitmånga fördomar och trodde att det var ett ställe fullt av sexism, sillikon och brats. Men det stämmer inte. Det dokumenteras mycket på bild, ja, men de som syns på bild är ändå folk som VILL vara med på bild och VILL synas (och inget fel med det, heller).

Men, för att fortsätta. Jag föredrar oftast Stureplansställen framför Söderställen. Bland annat så vet jag att risken för att bli tafsad på på en Stureplansklubb är mycket mindre, och om det mot förmodan skulle hända så blir tafsaren utslängd på en gång. På Söder är det inte samma sak. I övrigt kan jag också diskutera mitt jobb med folk och ha kul utan att hålla käft om vad jag gör. På Söder var jag oftast med om att folk, speciellt killar runt 25-30, blir förbannade när de hörde att jag hade ett bättre jobb än de när de frågade vad man gjorde och ville alltid hävda att man ljög. Det händer inte på Stureplan. Där tycker folk att det är kul med ambition och det mottas väldigt väl.

Sedan vill jag självfallet nätverka också, men jag kan inte se vad som skulle vara fel med det. Eller att vilja synas, för den delen, då det knappast skadar någon.

Så, där har du min femma i alla fall. Men som sagt, det här är självfallet olika för alla, så mitt uttalande ska inte dras över alla andra besökare!

Det var väl ett bra svar.
Jag menade inte att boosta sitt eget ego, nätverka eller synas skulle vara något dåligt per definition - snarare något bra. För min del får folk göra vad de vill så länge de inte gör det på ("explicit") bekostnad av andra.

Dock är min allmänna inställning att det svenska utelivet i allmänhet på många sätt är motbjudande. Jag gillar till exempel inte hur folk så energiskt och konsekvent försöker skapa illussioner av att de har social status. Jag gillar heller inte att det är just yta och illussioner av social status som premieras på krogen - för det är då inte höga betyg eller ett brinnande engagemang för världens fattiga som premieras.
För min del får folk gå på krogen om de vill, men jag föredrar om folk står för varför de gör det. Många säger att det är roligt på krogen, visst, det är skitkul att ha social status och allt som det innebär - grundläggande biologi/evolution.

Har du haft roligt på en fest där du inte haft någon social status?

Det jag skrivit är inte ämnat för att du ska bli upprörd.

c: Saken är den att jag är inte säker på om jag har värsta sociala statusen. Jag blir premierad på ställen där jag är stammis, som Riche, Spy Bar, Berns och Ace exempelvis. Men jag kan inte vandra in på vilket Stureplansställe hursomhelst och närsomhelst. Sedan, på de här ställena jag går på har jag väldigt många vänner, vilket kanske det också är en slags social status visserligen. Men jag kan inte göra vad jag vill och jag får inte en massa gratis och så där. Och ofta är kravet för att ha kul på ett ställe att där finns många man gillar och har kul med.

Sedan är ju galor och sånt skitskoj det med. Där spelar en hel del av det du talar om in. Där känner man sig extrauppmärksammad och glad.

Men inte vid vanlig fest. Då dansar man och fjantar runt med vänner.

Något som dock kan vara läskigt med att vara igenkänd och premiered är det faktum att man vänjer sig vid det, vilket är något jag sett hos vissa kompisar som blir jävligt förbannade om de helt plötsligt inte får något de är vana vid.

Men den där onda spiralen av bekräftelse som bara kräver mer, mer och mer är något jag absolut inte vill hamna i, och det är kanske den du syftar på? För isf håller vi med varandra om att det är ett destruktivt fenomen. Jag tror att jag nämnt det några gånger i bloggen också.

Det jag menar med social status är:
När du har social status (till skillnad från att ha låg dito) kommer folk anse att du är viktig, att du är betydelsefull. Folk kommer av rent egenintresse bryr sig om vad du gör, tycker och säger, och hur detta påverkar deras egen social status med mera. Folk kommer vilja vara i din närhet och att detta ska synas för att din sociala status på så sätt ska spilla över på dem själva. Om du varit en man skulle kvinnorna fallit för dig om de undermedvetet ansett att du har tillräckligt hög social status relativt vad de själva har. När du har social status har du inflytande över den gruppen i vilken du har denna statusen.

Att du har många vänner ser jag som ett tecken på att du har social status. Folk med låg social status har svårt att få vänner och har svårt att behålla dem - om vi nu snackar vänner utöver de ca 2-5 närmaste vännerna. Fast folk som har låg social status generellt kan ju förståss ha hög dito inom olika sub-kulturer, vilket krånglar till det hela när man ska diskutera i text.

Du nämner att folk söker bekräftelse och huruvida vi pratar om samma sak. Genom att skaffa sig social status kommer de på köpet få bekräftelse, i det avseendet pratar vi absolut om samma sak.

Anledningen till att jag finner kampen om den sociala statusen på krogen motbjudande är för att mycket av de beteenden och förutsättningar som leder till hög social status på krogen, i rätt mycket mindre utsträckning ger dig social status utanför den samma, och i väldigt stor utsträckning egentligen inte är direkta orsaker till att du blir lycklig utan snarare något med vars hjälp du har ett litet försprång i jakten på att bli just lycklig.

Det blir väldigt komplicerat eftersom det framstår som ett hön-ägg-problem. Men det är min övertygelse att man inte kan bli lycklig av social status eller många av de faktorerna* som ger social status, men man har bättre förutsättningar att bli lycklig om man har social status. Ungefär som att man har bättre förutsättningar att bli lycklig om man har pengar.

* Många vänner är en faktor som ger hög social status på krogen och som man samtidigt kan bli lycklig av, men det är ett av få undantag när vi snackar social status på krogen.