Skadeglädje

Jag är sur och grinig ikväll. Jag ville gå ut och ha kul, men mitt huvud värker som fan. Och mina ögon med. De värker och de svider. Jag är slemmig och hostig och inbillar mig att jag har Bronkit. Jag är trött och har ont i lederna. Jag fantiserar om en härlig utekväll och vill ut, ut och återigen ut. Kramas med folk. Ha spännande diskurser. Umgås. Dansa. Ha det trevligt. Men jag inser tyvärr att kvällen inte skulle bli särskilt trevlig trots min stora förmåga att bygga energi från luft och vilja.

Men jag har en sak att trösta mig med.

Jag sitter nämligen och skriver ett mail till försäkringkassan. Har fått reda på att en person jag verkligen hatar innerligt, som också är den enda person jag kan påstå att jag hatar* tydligen är sjukskriven för något denne hittat på, men svartjobbar! Svartjobbar heltid och får ut fullständig sjukpenning. Vilket anus. Nu anmäler jag honom och ger ut alla kontaktuppgifter. I know where he lives and I know what he does. Se på den utredningen, ditt dumma fan!

Det gör mig lite gladare.
Fan vad jag hatar honom.



*Personen i fråga har utsatt en person i min närhet för regelbundna trakasserier. Och det är inte enligt hörsägen, jag har bevittnat det flera gånger själv. Och när folk sagt åt honom så har han anmält dem för olaga hot, sjukt nog, bara för att de sagt att han inte får trakassera folk och att det inte tolereras. Det är alltså hot, enligt honom. Som tur är så har alla fall lagts ner och polisen tycker att han är helt jävla dum i huvudet.
 

Numret tjejerna aldrig ringer

Försöker ringa upp Elin Kling angående en liten jobbgrej. Men hamnar lite fel.

Man: PHC!
Jag: Ehh, oj, hoppsan! Jag tror att jag kommit lite fel här. Ursäkta.
Man: Ja, det tror jag också. Det är inte så många tjejer som ringer hit.
Jag: Aha, jag förstår! Ursäkta och ha en bra dag.
Man: Du med, hej!

"Inte så många tjejer som ringer hit" tänker jag förvirrat. Det låter spännande. Förbjudet. Nästan lite perverst, eller? Jag börjar tänka mig bögporr, eller kanske någon mystiskt hemlig herrförening. Något i stil med Tempelherrarna, kanske. Jag googlar.

PHC Piteå Hockey. Aha. Okej. Det är inte så många tjejer som ringer till Hockeyföreningar i Piteå, alltså.

Hur fungerar en manisk hatares hjärna?

Den mest intressanta typen av besökare här på bloggen måste otvivelaktigt vara de som hatar mig. De följer varenda grej jag gör otroligt mycket mer ordentligt än de som gillar mig. De läser varenda inlägg, memorerar allt, uppmärksammar precis allt jag gör inom samtliga medier och går regelbundet in och skriver saker i stil med att jag är patetisk som tror att jag är intressant, att ingen kan uppskatta mig och att jag är trist, att jag är skrytsam, att jag är ful, fet, dum och så vidare.

Det intressanta är när de säger att jag inte ska tro att jag är intressant. Att jag är en idiot som tror att någon kan vara intresserad av att följa mig, när de själva maniskt noterar varje drag jag gör. Som en drog. Jag har inget tvivel om att det är just mina hatare som går in på bloggen oftast av alla för att fånga upp något att spy galla över mig för. Och denna mani är intressant. Det är imponerande. Rent av psykotiskt.

Jag önskar att jag kunde sätta mig in i deras hjärna. Se deras sneda uppfattning av världen. Få känna hur det är att vara helt maniskt besatt av en individ.

Jag undrar, när hatet kommer, är det för att de är äcklade av sig själva för att de är besatta?
Eller beror det på något annat? Är de beroende av att känna sig irriterade kanske? De måste bygga upp en större och större frustration, pusha ådrorna i pannan till att banka med adrenalin. De måste känna allt hår resa sig på hela kroppen och börja rycka nervöst i alla leder samtidigt som de fantiserar om hur det vore att slå ner mig, som psykotiska fans som skjuter deras idoler.

Jag undrar. Det är intressant. Om inte annat.


Jeopardy

Hahaha. Tittar på Jeopardy. Den nya varianten med dagisfrågor ni vet, så att det ska passa svenska kändisars mentalitet. De politiska frågorna var riktigt pinsamma, som exempelvis vilket parti som ungdomdsförbundet MUF tillhör.

Men det bästa var när läsarfrågan kom in.

Man skulle svara på vilket parti som är Sveriges äldsta med en röd ros som symbol. Förutsätter att ni vet. Men det roliga var att han berättaren som läste upp frågorna uttalade Socialdemokraterna och Folkpartiet helt normalt, medan han uttalade Moderaterna, med en väldigt fjollig och ansträngd Lidingödialekt. Tror inte att han röster blått, direkt.

Humor!

ZTV.se buggfixar

Hej alla!

ZTV försöker fixa alla buggar med videouppspelning på sajten för fullt. Om ni vill och orkar så vore det helt underbart om ni kunde gå in
på någon film (om ni inte redan gjort det) och berätta problemet på [email protected] eller bara förklara problemet här så kan jag vidarebefodra.

Jag vet att många har problem med att videon stannar upp efter några sekunder, jag har samma problem hemifrån. Men det skulle hjälpa om ni kunde berätta om ni har MAC, PC, vilket version av FLASH ni har och vilka webbläsare ni använder. Sånt är alltid väldigt bra.

I övrigt håller de också på att fixa så att man kan se det utomlands ifrån! Er feedback har varit till stor hjälp. Det är skitbra att ni berättar när det inte fungerar och går snett. Sånt är guld värt! Så tack för allt ni redan gjort!

Aj aj aj

Det bultar i huvudet. Det bultar i högerögat. Det bultar i höger över och underkäke. Aj. Aj. Aj.


Jag tror inte att det här är en baksmälla, faktiskt. Speciellt eftersom att jag just kom på att mitt enda alkoholintag under gårdagen var två stora stark och någon folköl.

Och vad folk dansar när man spelar No Doubts "I'm just a girl", förresten. Och skriker och vrålar och skuttar. Det är roligt. Då blir jag väldigt glad. Speciellt eftersom att Karin Winther som jag växlade med är en hundra gånger bättre DJ än jag. Hon är ju DJ på riktigt. Jag råkar bara suga sådär innerligt och kan inte mixa. Orkar liksom inte. Bryr mig inte. Så att få in en fullträff då och då är väl trevligt.


Låtcitat

"For months. For years. Tits were once a source of fun."


Ah. The Sparks.
Vi kör lite sånt ikväll.

Vad tjänar ni?

image2228


13.000 eller mer? Det är möjligt! Vaddå? Få över åtminstonde hoppas jag, för då skulle det innebära en lön på 16.250 (25% skatt) och eh... alltså... vad är minimumlönen inom olika branscher i Sverige? DET ÄR MÖJLIGT! DU FÅR TRETTONTUSEN EFTER SKATT! DU FÅR EN SKITLÖN! DET ÄR MÖJLIGT! Jag tror att vi ger det här, oavsett vad det är, pris för absolut sämst slogan någonsin. Hurra! Det är möjligt att få en skitlön! Hurra hurra!


Vad tjänar ni, förresten? Efter skatt? Ni får vara anonyma, men det här är intressant. Definiera även om det är heltid, deltid, halvtid eller frilans. Annars säger det inte så mycket.


Gårdagens program: Nu på webben!

Här kan ni se gårdagens program!

http://www.playahead.se/ztv/ztv_video.aspx?videoid=711b67ed-1e6b-4419-9483-dd99045153a1

Hurra!


Jan Stenmark

image2227


Vi älskar honom. Det gör vi.

Kvällens program!

Vad bra det gick ikväll!

Och vilka fantastiska gäster jag hade. Stort tack till Malin Hallberg, David Bexelius och Tony Zoulias. Grymt bra insats!

Repriserna går imornbitti (onsdag) klockan 08:00 och sedan en klockan 16:00. Säger till när avsnittet finns på webben också, puss!


Rövlyx

Sådärja. Gick hem för att gasa. Gasa fritt. Kunde även bajsa, vilket förmodligen var förklaringen till den plötsliga gasningen. Allt trevligt. Allt kändes verkligen jättebra. I alla fall tills jag upptäckte att toaletten på nedervårningen led av en ofantlig saknad av totalettpapper.

Men se det här, va. Jag tror verkligen att parfymerade, märk väl parfymerade, bommullspads är något jag borde unna min röv lite oftare. Känns ömt och fint. Förvånande lyxigt.

Se mig i TV ikväll!

Okej, ikväll klockan 22:00 ikväll så sänds mitt program igen! ZTV!


*Vi kommer att sända ett klipp från den underbara kalabaliken i dett förra programmet.

*Vi kommer att prata mycket om bajs.

*Carl M Sundevall kommer bland annat berätta om hur han försökte lura folk att grus var hasch när han var yngling och sprang runt och ville vara häftig (för er som inte vet, Spy Bars klubbchef, så extra roligt pga. det)

*Se mig sjunga falska pojkbansstruddelutter.

*Se mig springa runt på stan och fråga folk om råd angående bajs.


Gäster i studion blir Tony Zoulias, Malin Hallberg och David Bexelius.


Det kommer att bli ett fantastiskt roligt program, missa INTE!

Gas

Jag blev jättegasig efter Maten och nu har jag ont i magen för att jag går runt och håller det. Det finns fanimej inte ett enda ställe att fisa ut ordentligt på här!

Könsneutral värnplikt?

Pliktverkets avgående generaldirektör Björn Körlof kräver att mönstringen ska bli könsneutral, och det är grymt att det tillslut kommer ett sådant krav från rätt håll! Än bättre om han inte varit avgående visserligen, men ändock.

Källa:
Aftonbladet. DN.

Jag förstår i ärlighetens namn inte varför mönstringen varit könsneutral tidigare. Det har tagits upp hundratals gånger känns det som, främst från feministiskt håll, och ändå så händer inget! Det görs bara lite peppiga reklamfilmer och bara "Hihi, kolla, tjejer kan också göra lumpen!" men nä, inte gör man det obligatoriskt för tjejer att mönstra. Visserligen är jag av den enkla åsikt att mönstring ska vara frivilligt överhuvudtaget, men antingen gör vi så att det blir obligatoriskt för både flickor och pojkar eller så måste ingen.

Så kommer vissa in och bara: "Men tjejer har mycket sämre fysik än killar, blahblah, de passar inte i militären tjohej". Jaha? Och? Bara för att man går på mönstringen så betyder det inte att man blir antagen. Man går ändå på lämplighet, och den typiska tjejen kanske inte passar för att gå med astung packning i skogen hur länge som helst, men kanske som något annat? Jag vet inte? Jag kan inte millitären!

Sedan finns det väl en ekonomisk aspekt också, det vill säga att om man kallar lika många tjejer som killar till mönstring så är folk rädda för att det inte skulle gå att hitta tillräkligt många lämpliga och att man då skulle behöva öka den totala mängden folk som måste mönstra. Men det tycker jag är bullshit det med. Det är hur många lämpliga som helst som mönstrar som är fullkomligt lämpliga som ändå inte kallas in till att göra lumpen! Återigen, på grund av ekonomi.

Det kanske finns andra skäl också, vad vet jag. Lumpen och militären är inget jag kan något om. Jag skulle inte vilja göra lumpen själv heller, i övrigt, och är väldigt mycket emot att det överhuvudtaget ska vara obligatoriskt att göra lumpen om man inte vill, precis som med allt annat egentligen. Men däremot så känns det än viktigare att det är könsneutralt oavsett vad. Det är liksom en av de största stenarna som sticker i sidan i hela jämställdhetsdebatten. Från ett håll är det orättvist för tjejer. Från ett annat är det orättvist för killar. Orättvist. Orättvist. Orättvist. Gör det könsneutralt och få hela skiten ur vägen, säger jag!
 

Dagens outfit

image2226

Jag känner mig väldigt, väldigt välsminkad. Har varit iväg och blivit plåtad på förmiddagen. Känner mig väldigt glamorös när jag går runt superpiffig i fejan, eller konstigt, kanske. Men vad bra hon var, sminkösen! Snabb och duktig.

Mössa: Second hand
Jacka: Mexx
Halsduk: Hjärnsläpp, glömt vad butiken hette
Topp: Monki
Kjol: H&M
Skor: H&M

Tack, Tova!

image2225

Jag vill hälsa tack till
Tova! Tova är en grym tjej som jag gillar asmycket. Och nu skrev hon ett fint inlägg och ritade en bild på mig. Otroligt lik, måste jag säga! Skitfint och jättesmickrande. Tack Tova! Du är bäst!

Jag dj:ar på onsdag!

På onsdag ska jag dj:a på Stash tillsammans med Karin Winther och Daniel Öhrn, i källaren på Kolingsborg! STASH kör en specialgrej och därför så kommer hela Kolingsborg vara öppet för klubben, hurra!

Det är dessutom 18-årsgräns. Vilket är grymt. Det har inte varit roligt att behöva säga TJUGO och TJUGOTRE så många gånger här i bloggen. Men nu! Nu behöver man enbart vara 18, och det kommer bli grymt!

Onsdag 27:e mars. Kolingsborg, Slussen. 18 år. 80 kr.

Man måste registrera sig här innan:
http://klubbace.se/medlem/
Annars kommer man inte in! (Kolingsborgs regler) Oavsett om du vet om du kan eller inte på onsdag så skadar det inte att registrera dig på en gång för säkerhetsskull. Jag hoppas ni dyker upp, kommer bli fett kul, även om jag dj:ar som en jävla kratta och inte har den sketnaste jävla aningen om vad jag ska spela! Tur att Daniel och Karin har erfarenhet, då.

KOMSI KOMSI NU!
 

Olikfärgat

tjejriche

I onsdags på Riche så tog jag en bild på den här tjusiga tjejen. Strumpbyxorna är från American Apparel, vill jag minnas. Och jag tycker att det är himla fint. Är bara sur för att många hoppat på den här trenden innan jag. Visst att jag ofta går omkring med olika vanliga strumpor i skorna och bortföklarar min lathet med ord och "stil" och "dashionabelt", men det här är snyggt på riktigt!

Sanning eller konka?

Hörni, ska vi leka sanning eller konka?

Det tycker jag. Det är en rolig lek, det.

Ni svarar sanning eller konka, det som det blir mest av i kommentarsfältet vinner. Föreslå en fråga i komplement till ditt sanning eller konka (typ, konka: Ät bajs eller sanning: berätta om ditt bästa bajs). Så väljer jag ut en grej så gör vi den grejen alla tillsammans? Okej?

Jag lägger upp bild eller en historia, och ni med! Blir det konka så får vi kanske hundra bilder på bloggläsare som äter bajs! Hurra!

Kör!

Pilla näsan

Jag har hittat ett klipp med en tjej som trycker in fingarna djupt, djupt i sina näsborrar och skriker "JAG GÖR ALLT FÖR ATT JOBBA PÅ ZTV!" också. Skitfint. Ska se om jag kan få gästerna att göra det. Vad tror ni?

Jag ska skriva min barnbok!

image2224
Bilden är en skiss på huvudkaraktären från år 2002. Sex år sedan, alltså. I gamla hederliga Corel Draw.

Hörni! Jag ska skriva en bok, en barnbok. Bokförlag är kirrat och allt. Eller, det har det egentligen varit sedan flera år tillbaka, för det är en bok jag velat skriva länge. Men nu ska jag bannemig ta och göra det.

Jag vet inte hur många det är som läser den här bloggen som vet vad jag egentligen ville bli när jag blev stor. Författare och serietecknare. Helst det sistnämnda. Jobbade ju i den grafiska branschen förut innan det helt plötsligt bara blev media. Media var spännande, och jag ville prova på det, och hitills fungerar ju det. Däremot är jag liten ledsen över att jag glidit så långt bort ifrån det jag brinner allra mest för. Det vill säga historieberättandet.

Det finns inget som ger mig en sådan extas som att sätta mig ner och rita och skriva i kombination. Berätta en historia i ord och bild. Jag kan utan problem sitta i över 24h i sträck och köra på. Utan att bli trött. Det enda vid min sida några flaskor Coca Cola. Jag skrattar. Jag gråter. Jag är lycklig.

Så nu jävlar! Nu ska jag skriva min bok. Och rita bilderna till. Historien är inte så svår. Den är basically en omvandling av redan existerande historier. Nej, inte så att man snor en historia, inte så. Det är svårt att förklara. Det är en uppdatering av gammal förelegad skit som gjorde mig förbannad när jag var liten. Som prinsessan på ärten. Blev alltid så arg av historien om den klena prinsessan som var så himla underbar och fantastisk för att hon fick blåsor och sår av en ärta som låg under en triljard madrasser. Skithistoria. Den gör vi om. Och så många fler.


Vi ska väl bara försöka hitta tid till det här också. Tror att jag bara ska börja gå ut mycket mindre och skriva på helgerna, kanske. Bli en fin liten hemmasittare med te och bullar. Låter bra.

Sådärja. Nu har jag skrivit det också. Då måste jag även göra det.
 

Go me, go me! Supertjejen

För några timmar sedan skickade jag förresten iväg ett mail som jag borde ha skickat för längesedan men inte vågat på flera, flera månader. Jag har satt mig ner för att fixa det hundra gånger, minst. Jag har vaknat upp svettig om natten skrikandes för att jag inte fixat det. När jag för en gångs skull försöker slappna av så börjar mina ben rycka av ångest för att det ibland swooshar förbi min skalle. Jag har börjat gråta så fort jag slår upp ögonen vissa mornar för att jag inte skickat det.

Och idag satt jag och komponerade det. Skrek ibland i ångest. Sprang runt i cirklar. Storbölade. Men fixade det. Med god svenska och allt.

Att jag råkade spy efter att jag klickat på "sänd" är väl ingen större problem jämförelsevis, heller.


Vilken känslig liten tjej jag är. Men go me! Jag gjorde det äntligen. Mitt enda orosmoment i hela världen är nu åtgärdat. Nu kommer jag bara må strålande. Skiter i utgången av det hela egentligen. Det är i alla fall gjort.


Ps. Jag önskar mig ett maskingevär i födelsedagspresent. Utifall att. Ganska snart nu, vet ni.




Jäkla bittra idiotfanskap

Läste just världens idiotkommentar om Anna Wintour på en blogg. Man kan väl tycka vad man vill om henne och så, men den här människan skrev att Wintour var OKVALIFICERAD för sitt jobb (som hon i övrigt haft i typ, ja, två decennier?) för att hon enbart gått högstadiet!

Ja, jag antar att Anna bara hade tur som råkade snubbla in som chefredaktör på amerikanska Vogue och hade kvar jobbet i 20 år av misstag! Hon kan ju absolut inte vara kvalificerad för det, nä, absolut inte! Hon gick ju bara högstadiet.

Hatar sådana snobbar. Verkligen hatar. Kompetens är inte nödvändigtvis baserat på skolgång. Kompetens är vad man kan, inte HUR man har lärt sig det. Skolan är grym. Det är fantastiskt att vi har skola och så många som bara möjligt borde skaffa sig en så bra utbildning som bara möjligt. Det är bra! Men man ska inte göra ner någons kompetens eller jobb bara för att de inte har en utbildning. Kan de något så kan de något, och det försvinner inte bara för att de råkar ha lärt sig det på ett annat vis.

Jag menar, jag är grym på matte trots att jag inte pluggat en massa matte i skolan. Jag har lärt mig det ändå. Bara för att det inte står på ett papper så betyder det inte att mitt resultat är sämre. Mitt resultat fortsätter att vara detsamma oavsett om personen i fråga som läser det får reda på att jag gått i skolan eller ej.

Och jag blir så trött på folk som resonerar så. Det är snobbigt, missunsamt och jäkligt hemskt.

Eller, för bövelen! De som kommer till bloggen och blir förbannade över yrkesbeskrivningen journalist och skriker och gormar över det. Det är helt absurt. Jag förstår det inte alls. Hur någon kan bli förbannad över en sådan sak när de uppenbarligen inte ens vet vad ordet betyder? Hur KAN man slänga sig med ett ord på det viset när man uppenbarligen missuppfattat hela innebörden av det? Och sedan, när jag citerar, VÄGRAR tro ordboksdefinitionen och fortsätta gaffla om det? Jag gör journalistiskt arbete hela dagarna på ZTV-redaktionen. Jag är redaktör för mitt eget program tillsammans med Johan och Jenny. Vi samlar och sammanställer information för TV. Det är journalistisk arbete, oavsett vad folk tycker. Det är också journalistiskt arbete att söka upp information för min artiklar om säg, ideal, feminism och andra saker jag skriver krönikor om. Det är även journalistiskt arbete att söka information för modeartiklar, oavsett hur banalt ni tycker att sistnämnda är. För journalist är INTE en kvalitetsbeskrivning, det är ett ord för att beskriva ett yrke där man samlar och sammanstället material för ett nyhetsmedie.

Tokigt löjligt.

Fast bäst är de som tror att skribent, författare eller journalist är synonymt med perfekt svenska! Jag tycker nästan att hela grejen är en smula rasistisk, till och med. Ska vi förbjuda utlänningar att skriva nyheter för att deras svenska inte är perfekt? Herregud, jag har jobbat med både bokförlag och magasin i flera, flera år och jag ska säga er att det är ganska få som har bättre stavning och grammatik än vad jag har. Det är livet i språket som räknas, vilket alla som vill "hävda" att de jobbar med sånt borde förstå (alltså, gott tecken på lögn, och dålig lögn att försöka framföra till någon med flera års erfarenhet inom yrket).

Undantagen som bekräftar regeln är yrken som läkare och så vidare, men det borde sägas sig självt. Borde inte behöva nämnas, men vissa tar ju tyvärr upp det som exempel ändå. Sjukt nog. Trots att det inte är jämförbart över huvudtaget.



Nä. Sjukt trött på den här typen av människor. Sjukt trött. Jag vill inte säga att all kritik beror på avundsjuka. Jag är nog den sista att skrika "Du är bara avundsjuk!" när kritik eller elakheter framförs. Men det där är bannemig enbart avundsjuka och missunsamhet. Och oftast av allt framförs det av just andra skribenter som det inte går vidare bra för, har jag märkt.

Men vakna! Gör då ett bättre jobb så ska du se att du också får anställning! Och sluta säg att jag "ska tro att jag är något". Det är inte som att jag TVINGAR folk att köpa in mina artiklar. De kontaktar mig och vill ha mig för att de gillar mitt jobb. Jag förstår inte hur det ska vara synonymt med att jag ska tro att jag är så himla speciell och därför gör jag ditten och datten (Hannas nattbok, exempelvis. Tror folk att jag hackar sajten och lägger in egna saker gratis, eller? ÖH!).



Nu blev det här långt. Gick från Anna Wintour till mig. Men skitsamma. Det är ju samma ämne rakt igenom i vilket fall och samma jävla idioter som skrålar hit och dit för att de är så jäkla bittra och trista. Och det gör mig trött! Det gör mig bitter och trist. Vill bara ta tag i varenda en av dem och kissa dem i öronen. Det vill jag.

MEN LÄR ER DET HÄR. OKEJ. JÄVLA IDIOTER. JOURNALIST ÄR INTE EN KVALITETSBEMÄRKNING. DET ÄR INTE BÄTTRE ELLER SÄMRE ÄN SKRIBENT. DET ÄR BARA ETT ANNORLUNDA YRKE. SOM ÖVERSÄTTARE OCH FÖRFATTARE EXEMPELVIS. PRECIS SOM ATT RÖRMOKARE OCH POLIS INTE ÄR SAMMA SAK HELLER. SLÅ UPP DET I ORDBOKEN. GAH! BLIR GALEN!

Den som säger att det sista var oseriöst och att man förlorade respekt på grund av det - GOOD FOR YOU!



Godnatt nu.

Jag önskar att jag hade en låtsaskompis vid namn Olga

Har fortfarande PMS. Stirrar bara in i en vägg. Får mer och mer ångest. Försöker behandla bort det med blir bara mer och mer frustrerad. Jag undrar vad jag ska göra? När jag idrottade så brukade det fungera fint att gå ut i träningskläderna i minusgrader och råkuta en timma i streck. Inte jogga. KUTA. Det fungerade asbra. Kyla och adrenalin på en gång. I slutet av språngmarschen hade kroppen producerat så mycket eget endorfin att man kunde lägga sig ner i en snöhög och skratta tills man pissade på sig.

Men inte nu. Jag blir fanimej andfådd att få upp för backen vid Münchebryggeriet. Det är ganska anusdåligt, det.


Måste jobba. Det gör mig mer stressad och frustrerad. Måste iväg. Det är dessutom mörkt. Hatar mörker. Hatar tid som bara rinner bort när man är PMSig. Vill bara få ändan från stolen och göra något vettigt. Sparka igång mig.

Önskar att jag hade en coach de här dagarna. Hon skulle heta Olga. Vara asbred. 2 meter lång. Skittrak i ryggen med en dånande röst. Hon skulle skrika: "UPP! UPP DEIN LILLE LATMASK! UPP OCH GE MIG TJUUUGOOOO! UPP! RÖR DIG! YYYYYYYT I KYYYLAN! YYYYYYYT! SPRING RUNT DER HUUUUS! LATMASK! TILL JOBBET MED DEG!!! YYYYT! YYYYYP!!!"

Det skulle jag må bra av, tror jag.
Var är du, Olga?


Jag och Leo äter ihop

Jag och Leo passar väldigt bra ihop. När vi senast lagade mat ihop så inhandlade vi chorizo, sex korvar (motsvarande 600g totalt) samt ett kg pommes frites, en chipspåse och 280 g bearnaise.

När vi står i butiken och ska betala så får Leo helt plötsligt lite ångest, dock. Han är rädd att det inte ska räcka. Att han och jag inte ska bli mätt på den totala mängden föda vi inhandlar, det vill säga 2,1 kg mat.

Och jag gillar hans sätt att se på saken. Vadå? Ett kilo tung och onyttig mat var? Är du säker på att det räcker? Haha. Det var så fint.


Allt blev i övrigt uppätet utan det minsta lilla problem, eller, Leo orkade inte riktigt med sin sista korv. Men helt klart godkänt. Lite bearnaise blev över, men det är grymt mackpålägg att ha i afterhand, så det är okej!


Vadå Blondinbella vs Kenza?

Jag är lite förvirrad över Metros artikel om Blondinbella och Kenza. Kenza har för tillfället Sveriges största blogg, förut var det Blondinbella. Och i egenskap av att de både är bloggare så ja, som så kan man se dem kon konkurrenter, men däremot har jag inte sett samma jämförelse någonsin mellan två manliga bloggare, eller för den skull, en manlig och en kvinnlig bloggare. I Metros artikel kan kan dock rösta på vem man gillar mest av de båda tjejerna, och det är just det tror jag. Att de båda är tjejer som gör att folk ställer dem emot varandra som konkurrenter.

För i ärlighetens namn, finns det någon likhet mellan de båda förutom att de är tjejer? Nej. Det skulle jag inte påstå. De skriver om helt olika saker och verkar ha helt olika personligheter. Varför detta behov av att sätta likhetstecken bara för att båda är tjejer? Det stör mig. Gör mig förbannad.

Är så trött på att man inbitet ska sortera in folk efter kön, ras eller sexuall läggning. Vem fan bryr sig egentligen? Låt folk vara individer och skit i resten!
 

Tjemiddagen igår på Sturecompagniet

Vilken fantastisk kväll det var igår! Louise anordnade det tillsammans med Isabel Adrian och Sturecompagniet. Grymt bra sällskap och en jävligt packad goodiebag. Jag vann dessutom en röd klocka från Tritoni samt något nagelkitt. För tillfället ligger mina grejer på Stureplansredaktionen, för tungt att bära runt på! Får svänga in under veckan och hämta den.

image2222

Fin och nykter i början av kvällen med Annika Marklund på fördrinken.

image2223

Full på väg upp på V med Anna Hibbs efter middagen.

Stort tack till dig, Louise!

Jag hade en fantastisk kväll även om det slutade med PMS. En av de bästa kvällarna på länge, faktiskt!

Foton från Stureplan.se, första fotad av Mathias Nordgren och den andra av Jan Sulocki.


All energi bakom ångest

Gud. Jag har PMS. Jag har inte haft det på så länge nu. Jag mår verkligen urdåligt. Tolkar allt åt fanders. Överreagerar. Allt är galet. Sinnessjukt. Jag har egentligen en regel att inte dricka alls vid PMS. Men jag dricker aldrig särskilt mycket numer. Vill bara inte. Vill vara nykter. Eller i princip nykter.

Sedan är det svårt att reglera det här nu eftersom att hela min menscykel alltid blir galen på vintern. Jag blöder 20 dagar utav 30. Det är mens, mellanblödningar och dessutom de där konstiga extrablödningarna som mina gynekologer alltid blivit konfunderade av och inte kan förklara vad de beror på. Blir alltid så under de mörkaste månaderna. Jag tror att det har med solljuset att göra och att det inte är det minsta farligt. Tror att så mycket med folks kropp och mentalitet har med det att göra.

Jag har PMS. Jag mår jätte, jättedåligt mentalt. Sådär fruktansvärt. Jag bara gråter och gråter och gråter. Känner mig hemsk. Ful. Värdelös. Äcklig. Allt. Bara hatar mig själv. Har ont i hela sniktet på grund av all gråt. Och jag var så glad över att jag sluppit all PMS så länge. I alla fall i tre månader så har jag inte haft någon alls. Vill inte ha tillbaks det.

Det enda, det enda som är bra med det är att jag får tillbaks min ilska. Jag vet inte hur ni definierar er ilska, men ilska kan vara både konstruktivt och destruktivt. Ilska behöver inte vara löjligt i form av exempelvis det mest tragiska som finns som är anonyma hatkommentarer i blogg (tycker synd om er, ni måste behöva så dyr terapi) utan det kan också användas till konstruktiva ting. Den typen av ting jag tänker försöka vända det hela åt imorgon.

Men nu. Nu mår jag dåligt. Så otroligt dåligt. Bara hatar mig själv. Imorgon ska jag hata annat. Men på ett konstruktivt plan. Ska fixa saker jag borde fixat tidigare som jag inte gjort på grund av löjlig skam. Ska göra saker. Saker som behövs. Vettiga saker. Ska använda det här dåliga och energin som bildas av det till saker jag verkligen vill göra. För det går, om man vill. För det ligger en energi i både ångest och ilska som man inte ska ignorera.

Och jag är så glad att jag kan hantera den energin nu, till skillnad från när jag var yngre och det bara var pest och pina. Men nu kan man ta den där pirrande ångesten, vrida den, manipulera den, forma den och göra den till något annat.

Ja, tror jag i alla fall.
 

Alla de dåliga sakerna

Det finns tre saker som hindrar mig från att må riktigt top notch just nu.

1. Ett företag jag jobbar för som jag ska säga upp ig ifrån.

2. Insmickrande jävla bloggläsare som ska binda in deras förolämpningar i "artiga" kommentarer. Vill ni göra ner mig, så gör det rakt av. Inte inlindat i en massa skitsnack.

3. Min boendesituation.



Det här ska vi ta itu med. Allithop. Jag funderar på att leverera uppsägningen redan nu. Jag har funderat på det extremt länge, men... ja. Jag vet inte. Man kan inte skicka det sex på morgonen på grund av vilken dålig stämpel det ger, antar jag. Så skriva, spara, skicka.

Dagen

Stressig dag! Har blivit intervjuvad angående feminism av en av Sveriges största dagstidningar, har skrivit en krönika på 5800 tecken för en tidning. Har gått runt på stan med filmkamera och frågat folk hur man bajsar bättre. Har gjort en intervju med en känd klubbis. Har skrivit manus. Har researchat. Har hunnit ta en lång, skön lunch. Har hunnit planera lite av nästa program innan det här.

Och klockan är inte ens 18:00!

Tyvärr han jag inte med att mina till dålig musik. Men det får jag göra på måndag. Nu blir det till att fortsätta jobba fram tills 20:00 var tanken, för att sedan frottera bland bloggisar vid typ 22:00. Sedan tänkte jag Beckmansfest. Blir trevligt.

Whöhö!

Fashion Paparazzi

fashpap

Glöm inte att läsa min och Freja Kjellbergs senaste Fashion Paparazzi på Stureplan.se! Jag jämför LuLu Carter i äntligen hemma med ett vandrande vardagsrum, samt... öh. Fyfan vad jag hatar att skriva de här peppiga texterna. Som om jag vore ett reklamutskick eller något sådant tramsigt. Ta bara och läs det
här.

Otrevlig receptionist

Jag har just pratat med den mest otrevliga receptionisten någonsin. Jag är alltid trevlig när jag ringer, vilket innebär att folk alltid är trevliga mot mig. Men den här personen var så sanlöst dryg att det inte var klokt. På

Jag: Hej jag heter Hanna Fridén och jag ringer från ZTV. Vi ska göra blahblah med fokus på blahblah och undrar om vi skulle kunna få filma i er butik?
Receptionist: Ja, alltså. Hmmm, då är det nog marknadschefen du ska tala med alternativt en av drift eller butikscheferna. Marknadschefen är på semester just nu och blahblah sitter i möte. Skulle du kunna ringa imorn?
Jag: Ja, alltså. Det vore fantastiskt om det skulle gå att få tag på någon idag för vi skulle behöva filma imorgon.
Receptionist: Imorgon?
Jag: Ja.
Receptionist: Och, eh, du ringer TIDAG kväll?
Jag: Ja.
Receptionist: Jaha! Okej! Jamen jag kollar med driftchefen då.

Tar skitlång tid.

Receptionist: Ja hallå.
Jag: Hejhej!
Receptionist: Ja jag har pratat med driftchefen på Skärholmen nu och han sa att det inte var intresserade av att göra något sådant överhuvudtaget.
Jag: Okej, vad synd.
Receptionist: HEJDÅ *KLICK*


Eh. Inte trevligt alls. Dessutom så tror jag inte på det. Har ju gjort sånt här tidigare meddet här företaget i Skärholmen och de har ALLTID tyckt att det varit kul. Varför skulle de helt plötsligt inte alls vara intresserad av den typ av grej när de alltid tyckt att det varit skitkul tidigare? Nej. Konstigt. Och gud vilken otrevlig receptionist. Det kanske inte går fram i texten, men jag har sällan varit med om att någon talat så nedsättande till mig. Värre än igår!

Jag skulle allvarligt talat inte vilja ha kvar en sådan person på företaget. Vem fan är så otrevlig? Om något inte går så säger man ju alltid: "Nej, tyvärr. Det går inte för att blahblah" man är inte rent av taskig. Han SLÄNGDE på luren i mitt öra. Han SKREK nästan åt mig. VADFAN?


Dogge och tjejerna

image2218

Dogge och mina fantastiska tjejpolare som kom dit för att illustrera 90-tal!

Stort tack till
Milk, Carolina Engman och Sofia Dahlén. Ni var grymma!



Firefox AK feat. Tiger Lou - Winter Rose



Jag gillade verkligen låten de spelade. Här är videon.

Morgondagen!

Nu ska jag sova. Ska snabbt försöka läsa lite. Om hur R. Daneel och Giskard försöker rädda mänskligheten genom att göra hela planeten Jorden radioaktiv. Ja. Läst boken förut. Har en crush på Giskard. Och kanske lite Daneel. Mest Giskard.

Imorgon kommer Peter Siepen vara med i Mogges program!

Skiter i om det är Mogges program. Jag tänker tränga mig på. Har Peter Siepen romantiskt sällskap för tillfället? Han måste vara mitt frikort. Vill berätta om min crush sedan barndomen för honom. Hångla upp honom kanske? Vad vet ni om det? Peters relationsstatus alltså?

Jag skulle gära vilja ligga.

Alltså hörni serri

Jag är så jävla nöjd med programmet! Först var det en del tråkig normal talkshow. Vanlig TV. Sådan där TV jag HATAR ÖVER ALLT ANNAT. Vilket är varför jag inte kollar på TV. Sedan i sista akten blev det totalt knas. Och jag fick bara vara mig själv. En dosa åkte i golvet och det blev kul. Gick fram och pratade i Josefins urringning och freakade! Lovely. Där kände jag att jag fick komma fram.

Då blev det jag. Jag och blogg-Hanna. Då blev det roligt. Det känns som om sista akten verkligen räddade allt. Blev så jävla roligt. Kollade i efterhand och höll på att skratta på mig.

Det är så här det kommer fortsätta om jag får ha min mening, och enligt producenterna, cheferna, tittarna vi pratat med hitills samt gästerna så är alla enstämmiga.


Däremot så är det några av er som tyckte att det var jobbigt, tydligen? Varför? Jag förstår inte. Ni får gärna utveckla. Jag hade ångest i hela programmet enda tills det här tillfället. Då hade jag fett kul. Varför var det momentet jobbigt, menar ni?

Är TV fortfarande så analtabu? Det är ju anal-TV jag INTE vill göra. Frånsett bajsgrejen, som i övrigt verkar vara cleared för i nästa vecka. Hurra! Men varför vill man ha ännu en stel talkshow? Jag vill ha roligt. Spontant. Med fel. Kaos. För det är så jag är. Kvällens program blev jag. Och den ni sett i bloggen. Jag fattar liksom inte varför... ja, det ska vara perfekt?

För om ni fått den bilden av mig så måste jag genast ta denna angenämliga osthyvel jag har vid min sida och hyvla av varenda tillstymmelse av hud tills jag förblöder i en härlig köttmassa.

Ps. Fast de flesta av er gillade det. Och det älskar jag er för. 
 

Programmet

HAHAHAHAH.
Hahahha.


Haha.

Okej. Ni som inte såg ikväll, TITTA IMORN.
KAOS!


Nu ska jag ut och bli full med Sofia Dahlén och Camilla Henemark. Okej. SES!

Skiter i MTGs regler

MTG har knasiga regler om att man inte får använda Facebook på kontoret. Så jävla idiotiskt, faktiskt. Det här är en mediaredaktion, att ett viktigt kommunikationsmedium spärras är analt. Stenålders. Rent av pinsamt.

image2217

Hej MTG! Här sitter jag och Facebookar. På redaktionen. På arbetstid. Skiter fullständigt i era regler.

Jag kan i övrigt rekommendera kproxy varmt, med hjälp av en proxy kan du besöka precis vilken webplats som helst som blivit spärrade av dina paranoida arbetsgivare eller skola. Kör på.

Min pappa älskar mig inte

Okej. Har skapat ett Facebookevent för min premiärsändning. Går in och kollar lite.

Min pappa har klickat i "Not attending." Känns ju bra det här. Älskad och allt.

Skitgubbe.

Nervös

Jag är nervös. Det är jag. Jag har inte kunnat defekera ordentligt. Min hals låter som att den blivit ömt smekt av sandpapper. Mina händer darrar som asplöv och mina ögon bultar.

MEN JAG ÄR TAGGAD. Det pirrar i kroppen. Jag ska försöka ta mig ut och promenera av det här. Promenera promenera.

Ska försöka gå till någon klädbutik också och se om de vill låna ut någon spexigt till mig till TV-programmet ikväll. Vill ha något spexigt. Har visserligen en massa spexiga kläder redan nu. Men vill ha något nytt. Eller gammalt. Bara det är nytt för mig. Det ger mig energi. Konsumtionsfreak som jag är.

De som kommenterar på Stureplan.se

Alltså. Okej. Jag medger. Många av de som kommenterar på bloggarna på Stureplan.se är ju helt dumma i huvudet. Dessutom är de osympatiska jävlar. De går in och gottar sig i mingelbilder, snor bilder på folk de tycker ser dumma ut och har som sin MSN-bild (JAG VET, jag har också gjort det! Pre-stureplan, med Helena Flodén!) och sedan går de och spyr ut restrerande frustration i bloggarnas kommentarsfält.

Viktors blogg är ganska förskonad. Han provocerar inte. Det går inte riktigt att vara taskig mot honom. Han är ju bara helgullig rakt igenom och rolig. Så Viktor klarar sig.

Men typ Elin Klings blogg, när hon bloggade där? Så fort hon la upp en bild på någon hon sprungit på (exempelvis Sofia Dahlén) så skrev folk bara saker i stil med: Öh ful hora dö dö dö ööööh hora ful troll uuuuuueeeh bajs!

Eller i Katrins blogg? Okej. Katrin är svår. Ibland är hon smart och rolig och ibland är hon så sanlöst dum att man bara vill kräkas. Tycker jag. Ibland blir jag skitglad av hennes inlägg, och ibland undrar jag hur hon kan vara så dum. Det är som att ha borderline. I åsikter om en person. Och att folk kommenterar henne argt ibland har jag förståelse för.

Sedan har vi de små miffona som kommenterar i Herrbloggen. Herregud. En knippe killar som tror att de kan något om stil, klass, vett och etikett. Den typ av folk som tror att det är en fin grej att stryka över namnet på visitkortet och som intalat sig att det är fint att stövla in hos folk med ytterkängorna på. Och argumenterar för det här. Analt. Och verkligen tror att de har rätt eller tragiskt nog inte kan medge var deras uppfostran verkligen brister. Det är så otroligt uppenbart att de bara baserar allt på luddig hörsägen och aldrig läst en bok i ämnet någonsin. Inte för att jag anser att man ska vara helutbildad i vett och etikett. De flesta sakerna behöver man faktiskt inte kunna, förutom det grundläggande att vara trevlig. Men ska man ordbajsa med det och tjata så kan det vara vettigt att ha någon slags kunskap i ämnet.

image2216

Och sedan Anna Hibbs läsare. De tar fanimej priset. Folk som tjatar på att hon inte ska hävda att hennes sillisar är äkta när hon regelbundet pratar om att de är fejk. Folk som säger att hon är en ytlig golddigger. Folk som säger att hon är en blåst hora för att hon hänger på Stureplan. De är fanimej det vidrigaste jävla packet, och jag är grymt impad över att Anna pallar med dem. Och nu har en massa av dem frågot om Anna är gravid på grund av den där bullen på magen i den här kjolen. Vad i hela friden? Någonsin hört talas om en BUK?

Det fick mig att komma till slutsatsen att de som kommenterar Annas blogg förmodligen inte är äldre än 11 och inte ens börjat utveckla deras förpubertetshull ännu.

I övrigt tycker jag att det är synd, Anna är grym! Och borde få mer pepp. Förtjänar mer. Hon är fantastisk och trotsar mer fördomar än någon annan just nu ute på nätet. Ska ni veta. Gå in och läsa hennes blogg och peppa, och smäll hennes dumma hatare på käften! Länk här.
 

Prata bajs i TV

image2215

Jag har möjligtvis en öppning om att prata jävligt mycket om bajs i mitt program den 27:e, i övrigt. Eller, den 26:e blir det då, sänder ju på tisdagen nästa vecka. Liten switch.

Men jag kan nog prata långt och länge om bajs där. Och lera. Mycket lera. Lite kiss också.

Återkommer med mer om det.

Mitt TV-program!

Det är imorgon, onsdag 22:00 som min första sändning kommer vara! Det ska finnas tillgängligt att se på webben också, om allt hunnit fixas ordentligt.

Sedan kommer vi ha en kommentarsruta där ni kan ställa frågor till mig och gästerna under Tv-programmet! Det vore roligt om ni reggade er på
http://www.ztv.se/ i förväg, då kan jag se vad ni heter, var ni kommer ifrån och hur gamla ni är!

I mitt program imorn kommer Dogge, Camilla Henemark och Josefin Crafoord. Samt att vi har en inslag med Lisa Corneliusson och Robin Klang! Och några som ska visa upp kläder i programmet blir Sofia Dahlén, Carolina Engman, Milk och Martin Kallisti. Det blir fullsmockat med stil, feminism, 90-tal, nostalgi och image.

Förutom det kommer Tiger Lou och Firefox AK ha ett liveuppträdande!

Jag känner mig lite nervös. En timmas direktsändning. Det första jag gör i TV. Jag kommer göra fel en miljard gånger, bara så ni vet. Hundra fel! Men det är väl bara charmigt?


Ikväll klockan 22:00 sänder Melinda Wrede. Sofia Wistam och Ewa Röse är gäster. Det ska ni också kolla på.

Dagens outfit

image2213

Peruk: Visons
Jacka: H&M (gammal)
Topp: Second hand, Myrorna
Kjol: Second hand
Skor: Skopunkten

Hade ett skärp också. Men haha. När jag tog av ytterjackan på ZTV-redaktionen så hade det gått av. Bara splittat på mitten. Helt trasigt. Vet inte hur jag ska förhålla mig till det. Skitskärp. Helt enkelt.

Men det var typ gjort av papp också. Så ja.

Fina Martin

image2212

Vad fin
Martin är! Jag älskar honom visserligen när han har sina superspexiga, fulsnygga plagg också. Men titta vad söt och fin han är i sin nya (gamla kanske, second hand) kostym från Peter von Holland. En söt liten dandy. Gillar skarpt. Kanske en annan skjorta möjligtvis, och en fin liten hatt som komplement. Så vore det perfekt. Tycker han är så fin i det här. Bra jobb, Martin!
 

Att skriva en krönika på 4000 tecken

Fan också. Jag skriver en krönika här. En krönika inriktad på mode, feminism och förebilder. Den ska vara 4000 tecken lång. Så jag satte mig ner och skrev. Det tog 15-20 minuter. Sedan kände jag mig ganska klar förutom att jag skulle gå igenom språket* och upptäckte till min fasa att den snarare var på runt 7500 tecken. Jävla piss, alltså. Att jag ska skriva så förbannat långt så förbannat snabbt. Eller, det är väl ingen nackdel sådär. Men alltså jag menar tjena.

SKRIVA KORT. Varför ska det vara så förbannat svårt? Det bara rinner text ur dessa fingrar. Konstant. Om jag hade bloggen som ett heltidsjobb så skulle det bannemig bli en hel jävla dagstidning. Det säger jag er.
 





*Ja, när jag skriver krönikor är jag noggrann, där är stavningen och grammatiken grym, för jag korrläser innan publicering. Jag korrläser dock aldrig bloggen. Det skulle ta bort det fina och spontana. Felen är en del av charmen i en blogg, om jag får säga vad jag tycker. Man ser att det är på riktigt.

Jag behöver några stycken till mitt program imorn

Hej kära bloggläsare!

Jag skulle vilja ha lite mer dynamik i programmet. Lite mer händelse. Och jag vilja ta hjälp av er.

Jag skulle vilja att några, i olika typisk nittiotalsstil, kom och deltog i en liten del av programet. Tänk grunge, tänk mycket ljusblå jeans, tänk neonfärger. Spice Girls, Nirvana, osv. De olika stora stilarna från nittiotalet.

Om en kille med typiskt Nick Carterfrippa skulle vilja ställa upp också så vore det galant.

Maila mig A.S.A.P om du skulle vara intresserad av att vara med. Programmet spelas in, och sänds, imorn onsdag klockan 22.00 - Så jag måste veta så snart som möjligt vilka som kan vara intresserade!

Skicka gärna bild på någon favoritoutfit ni har som andas nittiotal om ni har!

Min mail lyder:
[email protected]

Tack! Det här kommer bli bra, hörni!

Hostkräk

Vad fräsch jag känner mig. Det första som hände när jag gick in genom dörren hemma var att jag började hosta. Hårt. Förjävligt hårt. Sedan fortsatte jag. Och fortsatte. Och fortsatte. Sedan började jag SPY, och SPY och SPY.

Förbannade vara dessa kräkreflexer!

Spydde lite till när jag satt mig framför datorn också. Sådär i efterhand. Jättemysigt.

Nu ska jag sova istället. Kricke, programchefen ska ta med sig några mystiska piller till jobbet imorn som man TYDLIGEN SKA BLI JÄTTEPIGG OCH KRY AV OAVSETT HUR DÅLIGT MAN MÅR. Så de ska jag ta. Jag är hyggligt säker på att det inte är knark. Kanske efedra. Eller så. Det är inte olagligt, väl?

Dagens outfit + första sändningen!

image2211

Jag har hört att man känner sig friskare om man klär upp sig lite. Liksom gör sig fin. Trixar lite när man är sjuk. Men jag vet inte, jag MÅ se frisk ut, men jag låter fortfarande som jag har tuberkulos och känner mig helt död. Men nu ska vi peppa Mogge! Hans första livesädning nu 22.00! HURRA! Peppa peppa!

Sätt på ZTV!

Sedan, vill ni PRATA med Mogge under programmets gång så kan ni gå in här och skicka meddelanden till honom under hela sändningen:
http://www.playahead.se/ztv/ztv_program.aspx?programid=1d0c504d-3b32-462d-9a16-9959d9301b2d

Men ni måste regga en account på Playahead, så kör på!

Musik och finnar

Fan vad konstigt allt ska kombineras. Hur mobiltelefonerna blir till datorer med Windows, spelmaskinerna blir till MP3-spelare och alla rakapparater blir till kombinerade klitorisstimulatorer med deras jävla vibrationsprogram and what not.

Nu har en firma, självfallet japanskt, gjort en urusel MP3-spelare som rymmer typ 20 minuter musik. Det är riktigt kasst, måste ni tänkte nu. Men nääehä, den har fördelen att också ta BORT FINNAR. Så du kan spela lite fin musik medan den öppnar upp porerna på något mystiskt vänster, gör dem rena, sedan tar bort det oljliga och stänger dem igen.

Åh, utveckling! Denna fantastiska utveckling! En sådan pryl behöver vi ALLA!
Lika mycket som färdigskivad ost, hurrahurra!

Jag testar mig för KOL

Expressen har bra sjukdomstest. Jag får visserligen alltid sjukdomen som ska diagnostiseras. Gjorde en om depression en gång. Stod att jag behövde grav terapi. Det visste jag inte! Kanske bra att veta, jag trodde att jag mådde grymt bra! Nu ska vi testa om jag har KOL.


Är du 40 år eller äldre?
Ja
Nej

Är du storrökare eller före detta rökare?
Ja, jag röker nu eller jag har rökt tidigare
Nej, jag har aldrig rökt

Har du besvär av mycket slem när du har hosta?
Ja
Nej

Besväras du av hosta mer än tre månader per år?
Ja
Nej

Upplever du att det blivit jobbigare än vanligt att motionera och sporta än för dina jämnåriga?
Ja
Nej

Har du ofta långdragna förkylningar som sitter i flera veckor?
Ja
Nej

Får du återkommande infektioner i de nedre luftvägarna, till exempel luftrörskatarr?
Ja
Nej


"Om du svarar ja på de två första frågorna samt ytterligare två frågor i formuläret kan du ha KOL och bör söka läkare."


Nej, jag svarade ju nej på grejen över 40. Så okej, lungt då. Jag är bara förkyld.
Test.
KOL.


Min lilla espressobryggare

image2210


Jag sitter här och fantiserar om min gamla espressobryggare. Man laddade den med kanske ett halvt kg kaffe eller så, sedan bryggde den två små koppar av det. Och den lät jättemycket. Och skvätte. Varje gång man använde den så blev hela köket till en enda stor batikmålning, och det tog i alla fall tio minuter att få allt rent osch fräscht efteråt. Det var en riktigt dålig bryggare. Alltså. Liten, Silvrig. Typisk.

Och kaffet blev självfallet vidrigt i den. Folk kunde inte dricka det oavsett hur mycket mjölk eller socker de hade i. För det smakade ungefär som jag tänker mig att ett surt anus smakar, med en touch av bränd plast och kaffe.

Sedan ville ju folk inte dricka det av ett annat skäl heller. Alla fick rännskita av det. Alla! Det var otroligt roligt. Man gav dem en kopp kaffe, de tog två-tre klunkar och sedan var det bara att kuta till toaletten och tömma. Värre än det värsta sunkcafées sunkkaffe. Och det här gillade inte folk.

Jag däremot. Jag saknar den. Nu har jag bara två stycken espressomaskiner här hemma. Kaffet är inte alls surt. Det är inte alls äckligt. Det smakar ingenting av bränd plast. Och man får ingen rännskita av det. De gör bra kaffe, och det stör mig. Jag har aldrig fattat grejen med gott kaffe. Kaffe för mig är den dagliga, behövliga dosen med laxermedel samt det enkla lilla faktum att jag är beroende av koffein.

Men nu ligger den ute i en av mina triljardes flyttlådor i ett förråd på Kvarnholmen. Det gör mig ledsen. Jag saknar den. Och jag har aldrig haft en så bra mage som då, ska sägas. Och jag saknar den. För med den där bryggaren kunde jag äta nästan allt. Kött. Nachos. Allt sånt där. Det kan jag inte nu. Nu när jag bara har en massa fjolliga jävla maskiner som gör bra kaffe.


Jag vill bli frisk!

Jag tror jag vet varför jag inte blir bättre, utan snarare sämre. Jag tror att jag har både har en virus och en bakterieinfektion på samma gång. Penecillinet slår ut bakterieinfektionen, men försvagar samtidigt immunförsvaret vilket innebär att virusinfektionen slår hårdare.

Fyfan vilket jävla oflyt. Jag mår seriöst dåligt. Har legat i soffan i princip hela dagen. De enda undantagen har varit när jag gått till datorn, och datorsittandet har varit lika jobbigt som en heldagsmaraton skulle vara vanligtvis.

Jag får väl trösta mig med att jag smittat Leo också. Han är också hur sjuk som helst. Har legat i soffan med mig hela dagen med en lika snorfläckad näsa som jag. Vi har bara tittat på film och sovit. Och hostat på varandra. Och snorat på varandra.


Hej igen, Pär Ström

Jahaja. Återigen så skriver Pär Ström en artikel som går ut på att det är orättvist att belysa kvinnors problem. Jag förstår inte hans poäng. Självfallet ska orättvisorna mot män behandlas, precis som orättvisorna mot kvinnor, men enligt Pär Ströms resonemang är det alltid fel att belysa kvinnoproblem om man inte samtidigt tar upp problem för män.

Läs den
här, på SVD Brännpunkt.

Och det här tycker jag är väldigt konstigt. Feministdebatten, speciellt den som inriktar sig på genus, är den jämställdhetskamp som flyter mest ifrån sitt grundmål. Det är inte heller enbart på grund av att den ska accepteras, utan att genus är något vidspännande där man måste behandla hela samhället, och inte bara en specifik grupp.

Men annars är det konstigt. Jag vet inte om en enda barnrättsorganisation som tar itu med vuxnas problem. Jag vet inte om en enda organisation för invandrare som tar tag i svenskars problem. Varför ska just feminismen hålla ansvar för alla kvinnor och män i Sverige? Varför får man inte slåss för att uppmärksamma typiska kvinnoproblem och orättvisor riktade mot kvinnor utan att samtidigt ta tag i andra problem?

Varför ska feminismen hållas ansvarig för att ta hand om allt ont i samhället? Är det på grund av att vissa är skrämda för feminismen, eller är det på grund av stenåldersartade åsiktet där kvinnor ska värna om allt? Jag vet inte, men jag vet vad Pär Ström gör för fel.

Feministisk vinklad media

Sedan, att han påstår att media är feministiskt vinklat är bara konstigt. Rubriker är anpassade för att sälja så många nummer som möjligt. De är inte feministska, de är dock stereotypiska och sexistiska. Att man ska måla ut alla kvinnor som offer är sexistiskt. Att man ska måla ut alla män som förövare är sexistiskt.

Det är däremot inte feministiskt, och jag skulle vilja be Pär Ström kolla upp meningen av ordet i en ordbok, för sexism och feminsm är verkligen inte synonymt med varandra. Femenism betyder en enda sak. Jag citerar: "Jämställdhetskamp i kvinnosaksfrågor."

Och nu skulle jag väldigt gärna vilja veta på vilket sätt det skulle gagna kvinnan att hela tiden måla ut henne som ett offer. Ingen arbetsgivare vill ha ett offer. Ingen vill ha ett offer som en ledare. Inget offer får en bra position på ett jobb.

I övrigt har Pär Ström helt ignorerat fenomenet "sensationsjournalistik". Man sätter en speciell rubrik som man vet antingen skrämmer eller provocerar för att sälja fler lösnummer, och om Pär Ström tittade på fler huvudrubriker förutom de som handlar om kvinnor så skulle han se samma mönster upprepas.

Försäkringar

Sedan tar han upp att det är knasigt att man säger att bilförsäkringar är dyrare för kvinnor. Och poängterar att män betalar mest för sina bilförsäkringar. Och ja, det stämmer. De som betalar allra mest för sina bilförsäkringar är yngre män, eftersom att flest bilolyckor sker i deras åldersgrupp. Det är precis som kvinnor betalar högre pensionsförsäkring, eftersom att de i genomsnitt lever längre än män. Nu, jag kan inte se någon orättvisa i det här överhuvudtaget. Däremot togs det upp för ett tag sedan att man skulle höja kostnaderna för kvinnors bilförsäkringar för att hjälpa upp på männens sida för att det inte skulle bli för dyrt för dem, och på så vis så blev kvinnors bilförsäkringar dyrare än mäns. För jag vet inte hur ni definierar ordet dyrt, men jag definierar det så här: Ett Hubbabubba för 15 kronor är dyrt, medan en stor chokladkaka för 15 kronor är billigt. Att något kostar mer pengar betyder inte rimligtvis att det är dyrt, utan om man betalar mycket pengar för något som inte levererar samma värde som kostnaden borde motsvara - Då är det dyrt.

Vem är det mest synd om?

Nåja, innan jag blir provocerad av Pär Ström till en sådan grad att jag på samma vis som han börjar tjata om vem det är mest synd om så vill jag förtydliga vad jag tycker är fel i Pär Ströms texter. Pär Ström upplyser inte svårigheter för män i samhället, han skriver inte om möjliga förbättringar. Han ställer män emot kvinnor och vice versa, vilket bidrar till att öka klyfor och minska möjligheten för jämställdhet. Det är viktigt att ta upp saker som är dåliga både för kvinnor och män, och jag skulle gärna se att Pär Ström ägnade sig åt detta. Att han ägnade sig åt att, precis som jag tidigare gjort, undersöka varför det är fler män som dör i självmord än kvinnor. För att säga "Buuuh! Fyyy! Sluta uppmärksamma kvinnorna det är inte lika synd om dem som oss så därför borde media skita i när självmord ökar bland unga kvinnor HALLÅ!" istället för att se till varför män tar livet av sig, är bara konstigt.

Om Pär Ström skrev en text om hur svårt det är för män att yttra sina känslor och vad de har för svårigheter för att samhället uppfostrar män till att vara starka, tysta och ta hand om sig själva så skulle jag kunna respektera Pär Ström. Om han utgick ifrån vad problemet var istället för att peka finger och inte unna en grupp hjälp.

För jag förstår faktiskt inte.

Ska jag bli förbannad för att uteliggare som varit narkomaner som blivit rena får förtur i bostadskön framför mig? Jag vill också ha en bostad, men ska jag missunna någon annan som behöver det bara för det? Kan man inte jobba med problemen och bygga fler bostäder istället?
 

Först kränkt vinner - Maciej Zaremba

Jag gillar verkligen Maciej Zaremba. Han är en journalist. Han är väldigt bra på att ta något som för tillfället anses PK, gå till botten med det, och höra om det verkligen är som gemene man utan insyn verkligen tror. Han skriver inte artiklar för att bekräfta de åsikter som folk redan har per automatik, utan han dissikerar dem och presenterar ett annat synsett. Till skillnad från många som rider vidare på deras ogrundade antaganden och gör artiklar utav det.

Förutom det har han ett språk som jag uppskattar något otroligt. Oavsett hur långa hans texter är eller hur många artiklar som en artikelserie är uppdelad i så blir det aldrig tråkigt.

Nu har han skrivit en artikel om kränkning och diskriminering på lärarhögskolan. På DN kultur. Väldigt bra. Jag tycker att ni alla ska ta och läsa den. Här: "
Först kränkt vinner".

Friherrinnan

Jag vill tipsa alla om Friherrinnan.

Det är en fantastisk blogg, och det var längesedan jag drog så mycket på smilgroparna.
http://friherrinnan.wordpress.com 


In a relationship with...

image2209



Hur stor chans tror ni att det är att Leo skulle spatta ur om jag föreslog att vi är ihop på Facebook? Vi har inte pratat om det här.


Med tanke på att jag raggade upp honom med en skriven lapp så bör väl Facebook vara en naturlig utveckling.
 

Jättesjuk

Jag är jättedålig idag. Nästan lika dålig som i måndags. Förstår inte hur det har gått till alls. Igår tänkte jag gå ut och dricka läsk på en bar och ha en tidig kväll, men jag däckade hemma direkt efter middagen så det blev inte av. Så jag var hemma och vilade igår. Och jag äter ju penecillin! Tre milligram om dagen sedan i måndags, jag borde rimligtvis bara kunna bli _bättre_

Min storasyster firar sin födelsedag idag. Men jag är för dålig för att gå dit och äta middag med dem. Känns uruselt. Jag saknar dem så jävla mycket. Fyfan.

Mathieu!

image2208

Nu har jag köpt min franska kusin Mathieu Pralus! Vi ar inte hört av varandra på flera år, så det kändes som ett vettigt sätt att säga: "Hej, kära kusin!"


Nu kan jag sluta prata om det här ett tag, kanske.
 

ÄGD

image2207


Som ni ser här så jobbar jag hårt för att äga hela den "mörka" sidan av Stureplan, som Viktor brukar kalla den. Jag köpte Viktor också. Han måste ju ändå ses som någon slags bubblare i kretsen, så att säga.

Ps. Som ni ser är de även rätt billiga.

Kära bloggläsare, får jag låna en grej av er?

Hej, kära bloggläsare!

Kom ni ihåg de där skorna man hade i typ sluten av lågstadiet/början v mellanstadiet (om ni är födda runt 86, som jag) det var liksom typ korta stövlar som v ar stretchiga längs med vaden, och sedan hade de en ganska fet, men jämnhög platå längs hela fotsulan.

Alla hade dem! ALLA!

Är det någon som har kvar några? Helst i storlek 36-37, men om det inte finns fungerar andra storlekar med.

Jag skulle behöva låna ett par inom en mycket tajt framtid, typ MÅNDAG. Är det någon som har kvar ett par? Någon som kan låna ut? Jag behöver dem i jobbet, ska inte ut och festa och förstöra dem alltså, så det vore guld.

Tack!
 

Jag tänker vara packad på jobbet

Jag tog just ett tyst beslut om att jag ska vara full vid min första sändning.

Och ingen kan stoppa mig. Ingen! Om någon blir sur så skyller jag på Kricke. Han sa att man skulle agera så att man kunde få sparken. Då gör jag det och har kul på vägen. Förhoppningsvis så snubblar jag i studion och så, gör illa mig, det är helt okej TV.

For Sale - PS.

image2206


Det är ju himla intressant i och för sig, när man går tillbaks i historien, att se att mitt ex Nikita Kiril Averin Kronlund har slagits hårt med syn nya flickvän Ellinor Belvén angående agänderätten om mig. För att toppa det hela kommer sedan Johan Erik Strömgren in och bjuder över flera gånger, vilket är Nikitas kompis som jag låg med strax efter att vi gjort slut.

Jag lever i en bra värld.

For sale!

image2205

Okej. Jag har provocerats av det här ett tag nu. Skrev nästan ett argt inlägg om det för några dagar sedan när jag var trött. Gick in djupt på hur förnedrande det kändes att folk kunde köpa en. Jag som inte ens tackat ja till applicationen överhuvudtaget! Folk kunde köpa mig ändå. Och det gjorde de. Folk jag aldrig träffat. Jag kände mig utnyttjad, smutsig och allt möjligt.

Men nu har jag givit in. Bara att inse. Inget att göra åt.

Kör på! Men se fanimej till så att jag blir värd mer än ynka 13.000. Jag ska kosta EN MILJON, minst. Så, köp på. Spara och köp på. Gör mig mer värd.


Just nu är det Oskar Glauser
Dayrobber.com som äger mig, ser det ut som. Han beskriver mig som "Stureplan!". Tänk va, om du köper mig så kan du beskriva mig som vad som helst. Typ "Ful äcklig hora" eller kanske "Självupptaget, värdelöst, patrask".

Inget kan stoppa dig.
 

Svartklubb på Bonden

Har inte OSA:t till några roliga grejer ikväll alls. Är ju sjuk. så har skitit i det. Men förbannat. Jag behöver social stimulation! Jag dör här! Jag behöver ha det trevligt!

Det ska jag visserligen ha. Den eminenta second hand-butiken Svart kommer köra igång sin nya klubb på Bonden Bar ikväll. Astrevligt. De kommer spelar Siouxsie och sånt. Det ser jag fram emot. För en gångs skull kommer jag gå ut på ett ställe som spelar musik som jag verkligen, verkligen gillar. Musik från mina tonår.

Ni borde också gå dit! Inträdet är fritt och det kommer vara astrevligt. Och bra musik!

SVD går i bräschen

Håhå. Vad roligt. SVD har börjat citera bloggare i deras tryckta tidning. På insändarsidan. Det här är ett ohyggligt smart drag, ska sägas. Bloggare vill synas. Oavsett om det handlar om deras åsikter eller för den skull, deras dagens outfit. Det beror lite på vad bloggen handlar om.

För att synas ska man kommentera, och länka till, en av deras artiklar på sidan. Gör man det så har man en chans att hamna i nästa dags tryckta tidning. SVD kommer utan tvivel att få mer länkningar till sina artiklar nu. Fler besökare. Mer möjlighet att tjäna pengar på annonser.

Bra drag! Grymt bra.

Jag är citerad idag, i övrigt. Den första dagen de börjar med detta. Går att hitta smidigt här, då de har hela tidningen som PDF på sidan för nerladdning för den intresserade!



Ps. Tack till hagwall.nu som uppmärksammade det hela.

La Camilla - Everytime you lie

 

Jag plöjer musikvideo efter musikvideo här på ZTV-redaktionen.
Jag kan ju inte ett smack, inte ett jävla smack!

Men jag gillar alla killar och divafaktorn i Camilla Henemarks video här, och hennes läckra röst.
 

Dagens outfit

image2202

Basker: Second hand, Myrorna
Peruk: Hairraisers
Jacka: H&M
T-shirt: Resteröds
Shorts: H&M
Trasiga strumpbyxor: Vettefan
Skor: Second hand, Myrorna

image2203
image2204

Och vem bär den bäst, by the way? Jag eller Kricke?

Synd att jag missade att ta en bild på Markus i den. Det här är från en annan provinspelning. Vi döpte om honom till Victoria Silvstedt efter att jag kommenterat att han inte såg särskilt spexig ut i sina kläder, och jag löste det genom att ge honom min peruk. Efter det såg han piggare och gladare, samt blev mer pratsam!

Han verkade trivas bra i sin nya roll. Markus.


Ps. Ni har frågat om väggen. Det är väggen till mitt program. Som jag ska ha. Jag älskar den!


Programledarproblem

Okej! Igår gick det sjukt dåligt för mig när vi testade i studion. Jag var alldeles för självmedveten. Tänkte bara på vad jag själv sa eller vad jag skulle säga. Om jag var snygg eller ful. Såg stressad ut så fort jag var rädd att en sekund skulle hamna fel. Konstigt det där. Jag brukar inte bli så. Jag skyller det delvis på min halvmigrän och att min hjärna kändes som gröt.

Men något jag måste tänka på mer är att inte prata som att jag skriver. Det är en liten oattraktiv ådra jag har, ska sägas. När en typisk konversation som delvis är en intervju kanske ska se ut så här:

"Och hur känner du, ändrades de kvinnliga förebilder under den här tidsperioden?"

Så säger jag:

"Jag har fått ett intryck av att de kvinnliga förebilderna tog en vändning här. Att det var uppdelat i två kategorier innan. Antingen var man en tuff tjej som var som grabbarna, och då kunde man ta plats, vara kaxig och duktig men man kunde absolut inte vara sexuell samtidigt. Utan det var som at anamma hela grabbrollen rakt av. Samtidigt, var man snygg så var man snygg, och då kunde man inte vara kaxig utan att stämplas som en nonchig diva, som då var det tidigare antagandet. Om vi tar exempelvis Spice Girls som exempelvis. En mängd snygga tjejer som var jävligt kaxiga på scen som inte heller stämplades som divor som trampade ner folk utan som helt enkelt kunde vara både snygga, smarta, kaxiga och framåt. Eller vad säger du?"

I en intervju är skillnaden så här.

Till den första frågan kan gästen utveckla sina egna tankar och jag kan ställa följdfrågor. Utveckla där jag känner att vi missar något.

På den andra frågan kan gästen i princip bara svara ja eller nej, förutsatt att det inte är en van debattör som dessutom har väldigt olika åsikter från mig. Har vi samma blir det antingen en upprepning av det jag redan sagt eller bara ett ja. Och det känns ganska poänglöst.

Måste tänka på det.
Inte prata som jag skriver.
Bara om jag tar in en gäst med väldigt annorlunda politiska åsikter än jag, typ Pär Ström möjligtvis.

Men oj. Det är väldigt svårt att låta bli att ta den plats man är van vid, ska sägas.
Böh. Kan inte hela programmet BARA handla om mig? Vore jävligt mycket lättare. Mycket mer hemma med det. Trivs bättre med det också. Hur ska jag lära mig att... ja, lyfta fram någon annan? Med min medfödda gocentriska ådra? Jag skojar inte nu, jag tycker att det här känns svårt på riktigt.

Invånarantal och våldsamma demonstrationer mot Danmark

Ett litet tilägg angående Muhammedbilderna och de "RASANDE MUSLIMERNA".

Det har beskrivits i media att flera hundra demonstrerat utanför Danmarks ambassad. Att de bränt flaggor osv.

Flera hundra?

År 2006 hade Teheran en befolkning på 7,8 (7 797 520) miljoner människor.
Stockholms län har en befolkning på 1,9 (1 942 233) miljoner människor.

När det är en allvarlig demonstration i Stockholm samlas det flera tusen människor. Demonstrationen mot Irakkriget samlade bland annat mellan 50.000 - 100.000 människor.

Umeå - Invånarantal 75.000 personer.
Protesterade mot Irakkriget - 4000 personer.



Och det samlas flera hundra för att demonstrera våldsamt mot Danmark? Och det är en stor katastrof? Det innefattar alla muslimer? Gör det det? Nej, det är knappt några alls jämförelsevis. En stad som Umeå med 75.000 personer samlade många fler i en demonstration som många brann för. Och något man måste inse är att det finns nazister även inom Islam. Det är inte bara i västvärlden som det här fenomenet existerar, och tänk om vi i väst bedömdes enbart efter vad nazisterna som bor här gör?

Nej. Det skulle vi nog inte gilla.
Flera hundra är knappt någonting alls. Och jag tycker att det är synd att så många låter sig skrämmas och luras av medias kåthet på stora, skrämmande rubriker som lockar köpare av deras tidskrifter. Man måste tänka på sånt här när man läser tidningarna. Man måste använda sin hjärna och tänka efter litegranna. Speciellt när det är så otroligt tydligt som i det här fallet. Om vi ska kalla oss för så himla bra, smarta och upplysta i väst så ska vi bannemig kunna bevisa det också. För i många fall så tycker jag att det handlar om tomma ord och att vi är precis lika lättstyrda som vilket folk i vilken regim som helst. Vi är bara dumma nog att tro att vi inte blir påverkade.


Chanel Coco Phone

image2201
image2200

Chanel Coco Phone måste vara den första i den ohyggliga drösen med "designermobilen" som faktiskt känns någorlunda intressant. Jag måste medge att jag inte finner den särskilt vacker, men den är helt klart särpräglad och känns inte som ytterligare en halvdesignad skitgrej skapad enbart för säljsiffror utan riktig tanke på estetik och kreativitet.

Och jag skulle inte tacka nej till den heller. Den är precis så fulsnygg att jag mer än gärna skulle vilja äga den, speciellt då den skiljer sig ganska markant från dagens mobilmodeller.

Men det där med att skilja sig från mängden är självfallet ett idiotiskt argument då vi säkerligen kommer se en eller annan modebloggare införskaffa den så snart som möjligt. Så jag skippar det i vilket fall.

Vi provfilmar

image2198

Vi testar vår studio lite och låtsas vara kändisar. Mogge är Sofia Wistam och Kricke är Ewa Röse.
Jag var typ enbart jävliigt dålig, ska sägas. Haha. Tänkte bara på mig själv. Lyssnade inte på någon. Totalt horribel, var jag, ska ni veta. Jag var sämre as myself än vad typ Mogge var som Sofia Wistam, imponerande!

FAIL

Jag vill meddela, helt officielt, att jag FAILAT med mitt uppdrag. Det att tömma tarmen, alltså.

Och nu är jag sen tillbaka.
Ajajaj, vad jag har ont i min vänstra sida (alltså, tjocktarmen).


Det här är sådanna detaljer som provocerar en tredjedel av mina läsare för de tycker att jag försöker vara cool och häftig genom att prata om min tarm. En tredjedel tycker att det är skitkul. En annan tredjedel stänger ner webbläsaren på en gång och äcklad av mig. All is dandy.

Stress

Har spelat in första delen till programmet nu! Gick skitbra. Mina två gäster var fantastiska. Skitduktiga! Kommer bli så jävla bra, ska jag säga.

Det största problemet är väl jag. Jag har nämligen upptäckt att man är hundra gånger mer svårväckt när man är sjuk, det vill säga: jag vaknade fem minuter innan filmteamet var hos mig för att hämta upp mig. Men! Jag gjorde mig också iordning på fem minuter. Så snabbt gick det.

Så jag var tyvärr tuvngen att gå hem en vända för att lyckas bajsa. Jag är så himla igenkorkad att det inte är klokt. Jag hetsdricker kaffe nu för att få igång lite ränna. Annars sprängs jag.

De amerikanska primärvalen

Angående presidentvalet.

Det känns som om många ignorerar ett väldigt tragiskt faktum. Jag antar att många med mig tycker att det är fantastiskt med både Obama och Clinton. Två ledande presidentkanditater på den demokratiska sidan.

Men det är just det. Den demokratiska sidan. Det här är inte presidentvalet. Det är primärvalet. Oavsett hur populär Obama är på den demokratiska sidan så innebär det inte att han blir president. Oavsett hur populär Clinton blir så innebär det inte att hon blir president.

De kommer nämligen att ställas mot den republikanska sidan i slutändan. Och det känns som om folk bara glömmer bort det här. Ignorerar det här.

Och i ärlighetens namn så måste jag säga att jag inte tror att en kvinna eller en svart man kommer att vinna det valet i USA. Nej, jag tror tyvärr att vi kommer att se en republikansk president. Det tror jag. Och även om jag älskar att en kvinna och en svart man, två parter som garanterat inte har lika mycket stor politisk makt som den vita mannen, så kan jag inte undgå att tänka att det vore bra om en av toppkandidaterna hade varit en vit man. Just för att jag hellre vill se en demokrat vinna än en republikan, för jag anser demokraternas politik långt mycket bättre.

Och det känns liksom hemskt att skriva det, på något vis. Eftersom att drömmen vore att se antingen Obama eller Clinton som president. Det vore det allra mest önskvärda från min sida. Men jag tror faktiskt inte att USA:s befolkning kommer att välja en svart man eller en kvinna som president.

Kalla mig pessimistisk om ni så vill.
Jag önskar att jag bara är en president.

Inatt vann Obama och McCain primärvalen i delstaterna Virginia, Maryland samt i USA:s huvudstad Washington DC:
DN.
 


Ps. Det enda som tröstar mig med det hela är att jag starkt ogillar Clintons politik. Hennes deltagande ser jag enbart som intressant rent förebildsmässigt för kvinnor. Men jag skulle absolut inte vilja se henne, med hennes politik, som president. Obama skulle ha varit mitt val om jag fick rösta. I bägge valen.

Jyllandsposten och Muhammedteckningarna

Jag blir otroligt upprörd över Jyllandspostens upprepade publicering av Muhammedteckningarna. De kan argumentera för att det handlar om yttrandefrihet hur mycket de vill, men jag kan inte se det som annat än att de bara öppet vill provocera islam. Och provokation är inte nödvändigtvis detsamma som god yttrandefrihet.

Jag förstår inte varför man ska söka ytterligare provokation enbart på grund av att några extremister möjligen planerat ett mord på en tecknare? Jag förstår inte varför hela Islam måste straffas på grund av några extremister?

Nu menar jag inte ens att alla muslimer blir provocerade av publicerandet. Det tror jag faktiskt inte. För då skulle vi ligga ganska djupt ner i skiten, ska jag säga er. Om alla muslimer stod bakom beslutet att förinta Danmark så kan vi nog ganska säkert säga att vi skulle sett ett krig utbryta för rätt så länge sedan.

Däremot så drabbas folk som tror på Islam och som kommer från länder närliggande länder där Islam är utbrett att bli straffade av den bild som sedan förmedlas av västerländska medier. Vi får se hundratals bilder av muslimer som attackerar den danska ambassaden och bränner den danska flaggan. Vi bler matade dag efter dag av hatet som skildras. Inom den västerländska median får vi inte se ett dyft av, de förmodligen stora folkmassor, som egentligen inte bryr sig nämnvärt. Vi får knappt ens se de muslimer som anser det förskastligt att publicera bilderna men som manar för att man ska undvika våld! Knappt!

Därför straffas hela Islam av den här publiceringen. Alla muslimer straffas på grund av några extrema och våldsamma fundamentalister. För vad media sedan väljer att visa för oss ökar våra fördomar mot Islam, vår rädsla, och vårat hat gentemot deras religion.

Och om det är något som muslimer inte behöver är mer hat riktat gentemot dem. För ärligt talat, kan ni komma på en enda religion som är så utbredd som Islam i Sverige som folk också hyser lika mycket fördomar, räsla och hat mot som Islam? Det kan inte jag.

Och det här förbättrar inte saken.

Jyllandsposten borde bli polisanmälda för uppvigling. Jag tycker inte att de är en brinnande fana för yttrandefriheten. Inte alls. Jag tycker att de är fördomsfyllda våldsuppviglare, och dessutom så skulle jag inte bli förvånad om de var rasister. Ärligt talat. Jag menar, var ligger den fantastiska yttrandefrihetsgärningen i att publicera en bild på Muhammed i ett land där det inte finns någon slags förbud mot det där Islam redan är en religion som folk är rädda för och hyser hat gentemot? Var? I ett land där majoriteten av befolkningen faktiskt är muslimer, så javisst, men inte i Danmark.

Jag tror faktiskt inte att majoriteten av alla danskar tycker att den här historien är så himla kul, heller.

Alla hjärtans dag

Hahaha. Stackars Leo. Han hade helt glömt bort att det var alla hjärtans dag imorn och har därför RÅKAT se till att vi ska äta på Le Rouge imorn. Haha. Hahaha. Så när jag sa: "Men Leo, det är ju alla hjärtans dag imorn? Du hatar ju den dagen? Du ville ju inte göra en grej av det?" så såg han ut som att han fått en stor knölpåk inkörd igenom anus, borrad igenom hela hans kropp, utflygandes ur hans öron.

Men efter att han svurit lite och nojjat lite så sa han.

"Jaja. Det får gå ändå. Trots att det är alla hjärtans dag. Men fan vad fullt det kommer vara där".

"Du får helt enkelt trösta dig med att du hade glömt att det var det! Du ville bara göra något fint i allmänhet!"

"Ja, jag får väl det..."



Se. Det roliga med det här är att jag nog aldrig varit med om att en kille verkligen bjudit ut mig på fin restaurang på alla hjärtans. Även om de kommer ihåg dagen så blir det aldrig stora grejer, vilket har passat mig finfint, mind you (även om man någonstans egentligen blir lite avis på andra tjejkompisars pluttenutthistorier) men han som glömmer bort dagen altogether och hatar konceptet ska bjuda mig på Le Rouge!

Mycket underhållande. Haha.

Jag är numer en äkta skvallerjournalist

image2197
Foto: Lina Thomsgård

Devi säger:
han: devi har du läst nattboken?
Hanna Terezia Fridén säger:
Huhuhu.
Devi säger:
jag: nä
Devi säger:
han: hanna skrev att vi var ihop
Devi säger:
jag: jaså?
Devi säger:
jag: *läser*
Devi säger:
jag: fint då
Devi säger:
han: ja, eeeeh, nu är det väl officiellt typ
Hanna Terezia Fridén säger:
Hähähäh.
Hanna Terezia Fridén säger:
Nu är jag en ÄKTA skvallerjournalist med andra ord!
Hanna Terezia Fridén säger:
Hurra!
Devi säger:
jag: neeeh, det blir inte officiellt förrän man ändrar på facebook
Devi säger:
han: DÅ ÄNDRAR VI NU
Devi säger:
hihihihi
Hanna Terezia Fridén säger:
^_^
Hanna Terezia Fridén säger:
Fint!
Hanna Terezia Fridén säger:
Jag känner att jag gjort något bra!
Hanna Terezia Fridén säger:
JAG TOG DET JOBBIGA STEGET ÅT ER.
Hanna Terezia Fridén säger:
Men då vet vi det i framtiden, det är bra.
Hanna Terezia Fridén säger:
Så om erat sex är dåligt exempelvis.
Hanna Terezia Fridén säger:
Men det känns svårt att prata om.
Devi säger:
ja absolut! det var roligt
Hanna Terezia Fridén säger:
Så droppa det bara till mig.
Devi säger:
hahah
Hanna Terezia Fridén säger:
Så kan jag skriva det i Nattboken.
 

Filmning

image2196

De springer runt och filmer mig här just nu. Lite nervöst. Ska koncentrera mig på jobbet samtidigt. Behind the scenes, liksom. Jag snorar mycket, hostar och låter som en sönderrökt gammal kärring typ! Spexigt!

Dagens outfit

image2194
image2195

Som ni ser så är jag hemskt mycket piggare idag! Jag tror att det är lite Placeboeffekt, när man väl har fått sitt penecillin så vet man liksom att man kommer bli mycket friskare och då sätter hela tillfriskningsprocessen igång. Hurra hurra!

Ja, och dessutom så hade jag så himla bråttom med allt så adrenalinet har väl sitt till.

Mössa: Snodd från min inneboende
Tröja: Monki
Klänning: Second hand, Myrorna
Jeans: Cheap Monday
Skor: H&M
Ring: H&M

Collectionofdesigners.com

image2193


Vi kan fortsätta spåret. Mimmi är en tjej som gick fram till mig på Weekdays visning och gav mig en av de finaste och mest kreativa flyers jag någonsin fått. Avrivna papper i olika färger klistrade på genomskinnlig plast. Asfint!

Hon har startat upp en site där hon vill samla nya designers och andra kreatörer på ett ställe och hjälpa dem komma ut med sitt material! Grymt initiativtagande, tycker jag.

Hennes sida heter
collectionofdesigners.com och jag tycker att alla som är intresserade att kolla, oavsett om de är kreatörer själva och intresserade av att bidra eller om de är intresserade av vad som händer och potentiella kunder, ska kolla in det!


Just nu handlar bloggen väldigt mycket om olika, roliga märken som Mimmi hittat och annat kul. Samt att man kan följa hur hela företaget utvecklar sig steg för steg. Väl värt ett besök! Mimmi har ett öga för vad som är fint och kul, så jag är säker på att alla kan hitta något som känns spännande. Dessutom så vill vi självfallet peppa ett bra initiativ!

Hurra!

Jag mår så mycket bättre idag! Jag är pigg i huvudet och pigg i kroppen, och dessutom glad! Gud vad skönt. Igår kändes det som att jag växlade mellan koma och vakenhet och mådde bara uruselt, men idag mår jag så mycket bättre. Det är väl första gången jag kan påstå att jag är glad att jag ligger i en specialgrupp av folk som får penicillin tidigt i sjukdomsstadiet. Haha.

Idag kan jag jobba! Hurra! Jobba på jobba på spela in. Grymt grymt.
 

Cool kids belong together

image2191
image2192


Ni har gett många bloggförslag. Jag har inte hunnit kolla igenom så mycket. Har klickat helt slumpmässigt. En av de jag klickade på var Sandra och Josefins blogg -
Cool kids belong together. De lyckades fånga min uppmärksamhet direkt med bilderna.

Det där med bilder är alltid smart med bloggar. Att läsaren får en bild att lägga i huvudet. Bilden behöver inte nödvändigtvis vara på blogginnehavaren själv, men det är skönt att koppla en text till någon slags fysiskt identitet. I alla fall för mig. Jag är väldigt bildstyrd. Bilder för mig fokuserad och väcker ett intresse.

Fånga med bilder först. Sedan med text. Ett gott recept för succé, ska sägas.


Sedan läste jag om Sandras något perversa fetish för läderväskor med axelrem. Det var också fint, tyckte jag.




Kändis-Jeopardy

Men aj! När man är sjuk kan man inte göra särskilt mycket. Därför fann jag mig hjälplöst framför det där nya Jeopardy. Kändis-Jeopardy.

Och vad var det för jävla frågor? Väldigt enkla. Så simpla att mitt huvud började blöda. När de tre tävlande dessutom inte kunde förstå att hård, mörk plast möjligen kunde vara bakelit utan de velade, velade och velade tills dess att Andreas Wilson tveksamt chansade så, ja, det är hemskt. Mycket.

Eller finalfrågan där man kan satsa! Seriöst. Geografi är inte mitt starka ämne. Verkligen inte. Men man ska väl bannemig veta vilka länder som vissa städer ligger i. Speciellt Europa. Självfallet ligger Odessa i Ukraina. Och jag fick ändå göra om min geografiska prov flera gånger i skolan för att jag failade så hårt.

TV4. NÄR JAG ÄR KÄNDIS SKA JAG VARA MED OCH JAG SKA FANIMEJ SOPA MATTAN MED ALLA KÄNDISRETARDS VI VERKAR HA I SVERIGE. FÖR JÄVLAR I MIG. FANSKAPSHELVETE. SÅ PINSAMT DET VAR.

Jag skulle dessutom vilja föreslå ämnet tarm. Det är ett bra ämne. Speciellt i TV.




En av Sveriges vanligaste folksjukdomar som kan orsaka både sveda, smärta samt lindriga blödningar.

"Vad är hemorrojder!"

En slags bandmask som oftast felaktigt förknippas med kraftig viktnergång.

"Vad är binnikemask!"

Tillstånd som orsakar antingen diarré eller hård mage, oftast växelvis. Samt uppsvälld mage och kraftig gasproduktion i samband med magsmärtor.

"Vad är tjocktarmskatarr! Haha, and by the way, det har jag! Roligt va? Den kallas annars för IBS eller Colon Irritable, spexigt, eller? Såg ni förresten filmen med han sprängaren häromdagen på kanal 9 som hade det? Haha. För festligt alltså. Så himla roligt."


Publiken jublar.
 

Elin

Saknar Elin Kling. Det gör jag. Har ju bara träffat henne kort då och då sedan jag slutade jobba på redaktionen på Stureplan. Så jag gick in på hennes Facebook. Kollade runt bland bilderna. Sådär som jag brukar göra med folk. Orkar sällan skriva, men gillar att utöva någon slags halvstalkande. Det gör jag.

Det var trevligt.

image2190
 

Rosenlunds närakut ska läggas ner!

Sådärja. Nu har jag fått mitt penicillin. Kåvepenin tre gånger om dagen i tio dagar. Nu ska vi se att jag kommer hålla mig frisk och kry under inspelningarna!

I övrigt såg jag en hemsk grej som jag inte fattar att jag kan ha missat. Rosenlunds Närakut ska lägga ner! Det är fruktansvärt. De är jättebra och jag har alltid fått jättebra service där. Alla är trevliga, kompetenta och snabba. De är de enda som kunnat behandla mina halsbölder i tid. Om de lägger ner så kommer det bli skitjobbigt. Då blir det Kvalita igen där det är typ omöjligt att få en tid.

Jag vill inte tillbaks till det där att jag måste åka in akut på Södersjukhuset för halsböldsoperationer bara för att jag inte kan få hjälp i tid. Jag vill inte behöva operera min hals mer. Att Rosenlunds Närakut lägger ner är hemskt.

Jag skiter i om det är ett beslut som redan tagits. Det här måste det göras något åt. Pronto! Det är en katastrof!


Min keffa hals

Uäh. Har blivit riktigt sjuk nu. På mest olägliga tidpunkt någonsin.

Har bokat tid på sjukvårdscentralen klockan 14:00 idag i alla fall. Förkylningen från förra veckan har evolverats till ett monster och min hals gör ont som bara fan och är uppsvullen. Om jag skulle råka få en halsböld nu så skulle det vara katastrofalt med tanke på att första sändningen av mitt program är nästa onsdag.

Så jag ska gå dit, de ska gå igenom mina papper. Jag ska böla och tjata och sedan får jag penicillin. Sedan får jag görhoppningsvis ingen halsböld, och får jag det så får jag väl åka in på akutoperation dagen innan inspelningen. Och bara man har penicillin då så är man faktiskt pigg och kry tills dagen efter!


Men hajja vilken otur! Jag blir sjuk två gånger om året, ungefär. Oftast inte allvarligt. Ibland har jag otur med min hals med tanke på hur keffa mina halsmandlar är. Men fatta oturen! Jag är ju pigg och purfräsch annars och det enda jag får är miniförkylningar som verkar lite snorigare pga. min pollen och dammallergi. Det här är en sådan extrem otur att det inte är klokt.

Det enda som är skönt är att jag får penicillin utan problem med tanke på min halsmandelshistoria. De ser att jag får problem varje gång det blir så här, så jag får alltid hjälp kvickt. Det är väl... ja, någon slags fördel, antar jag.


EN nyans av grått


image2188


Robert och John kom förbi på lite kaffe. Robert skulle bland annat hämta upp en halsduk som han råkat glömma i min väska vid en utgång. Jag kunde tyvärr inte hitta den med tanke på allt klädkaos här hemma, så istället fick han låna en halsduk från Pieces Accessories som jag fått i någon goodiebag vid något tillfälle.

Tyckte liksom att den matchade honom rätt väl. Jävligt svenskt, om jag får säga så.
 

Johan Lindqvist

Vad många fina bloggar ni tipsat om! Hoppas jag hinner kolla igenom alla. Det gör jag.


Men nu kan vi sörja lite över att en av mina favoritbloggar har lagt ner. Jag har läst så lite bloggar den senaste tiden att jag inte märkt det fören nu. Och det är Johan Lindqvists blogg. Det är väldigt ledsamt. Johan är en fantastisk fin kille och skriver kort, koncist, roligt och känslosamt. Har gillat den skarpt sedan första gången.

Men nu har han slutat blogga, det är väldigt synd. Men jag rekommenderar ändå att ni läser det som finns sedan tidigare, för bloggen var otroligt fin. Det ska Johan veta.

http://johanlindqvist.blogspot.com
 

Dagens outfit plus sjukdom

image2186
image2187

Öhuhu. Blev hemskickad för att jag såg så vidrigt sjuk ut. Och lät vidrigt sjuk. Jag förstår inte? Jag är väl själva sinnebilden av fräschor? Skitsamma att huden sabbar ihop totalt när man i sjuk, i övrigt ser jag ju strålande ut i min osminkade fejja,otrendiga glajor och min pigga blick.

Nåja. Mina kläder är helt okej. Och mina strumpor har en fin färg.

Hannas Nattbok

image2185

Glöm inte att läsa
Hannas nattbok på Stureplan!

Och visst älskar vi kollaget? Mina lår och min röv blir till en studdsig boll. Det tycker jag är fint.
 

Oreda

image2184

Tidigare idag noterade jag en sak. Någon boende i min lägenhet verkar vara lite trött på det där stora klädlagret jag förpassat ner till hallen på nedre våningen och verkar ha packat ihop det i påsar för att förpassa det i övre hallen utanför min sovrumsdörr. En pik? En vaddå? En gång packades grejer jag hade i hallen ner i en stor sopsäck och förpassades in på mitt rum av min förre inneboende Sam, höhö.

Jag ska få en garderob här på ZTV. Jag kan kanske förpassa det dit. Hela mitt sovrum ser nämligen ut som hallen utanför mitt sovrum just nu. Halvfresh.

Tipsa mig om bloggar!

Hörni. Jag känner för att hypa någon blogg idag eller imorgon. Ge dem lite trafik. Helst någon grym blogg som inte alla känner till. Någon som har en fantastisk blogg som förtjänar lite extratrafik.

Jag vill ha lite tips. Jag är då dålig på bloggar, ska medges. Har noll koll. Pinsamt, kanske vissa tycker.


Roliga bloggar, snygga bloggar, kontroversiella bloggar eller bara trevliga bloggar. Jag kommer förmodligen föredra bloggar med tjejer eller killar som har grym och inspirerande stil, samt uppkäftiga politiska och feministiska bloggar. Men inget trams om höger vs vänster, för sånt finns det så mycket av och de läser jag redan.


Tipsa på! Bifoga gärna motivering.
Ni får givetvis tipsa om er själva också.

Grattis, Sanna Kallur!

image2183


Det är helt fantastiskt underbart med Sanna Kallurs
nya världsrekord. Underbart. Det pirrar i kroppen. Grattis Sanna!

Jag måste säga att jag är något besatt vid kvinnliga friidrottare. Jag är inte intresserad av någon annan sport överhuvudtaget, och när det kommer till den manliga sidan så intresseras jag bara måttligt av höjdhopp och längdhopp. Däremot kvinnliga friidrottare är något jag följer med stort intresse, och Sanna är otrolig. Fantastisk.

Förmodligen beror det på att jag friidrottade själv när jag var yngre tills dess att jag tyvärr råkade sabba mina fotleder och knän. Inte byggd för det, helt enkelt, även om jag var grymt snabb och hade en gräsligt bra kondis och drivkraft. Men kroppen höll inte på några av de vitala punkterna.

Så jag följer kvinnliga friidrottare, och när något sänt här händer, som att Sanna Kallur slår världsrekordet i 60 m häck, så pirrar det i hela kroppen, jag blir fnittrig och extremt glad. Heja Sanna!

Sjuk!

Har ni någonsin vaknat av en nysning? Det har inte jag gjort förut. Och det var extremt obehagligt, ska sägas. Speciellt närnysningen medförde att jag fick fullt av GRÖNT KLÄGG över hela mitt täcke och ansikte. Sedan har det fortsatt så här hela dagen. Och så gör det ont i kroppen. Och halsen. Och lungorna. Jag har liksom bara rökt två cigg idag, vilket är väldigt lite för att vara jag så sent på dagen.

Jag har med andra ord blivit sjuk, och vid sämsta möjliga tillfälle, förövrigt. Jag brukar vanligtvis inte bli sjuk vid dåliga tillfällen. Ni vet hur det är? Kroppen stålsätter sig och vägrar bli sjuk när man inte får det, och sedan när man är klar med något viktigt och det blir helg så blir man jättesjuk då istället.

Precis som att mensen alltid blir snålare och pågår kortare tid i en relation. Det är konstigt hur stor inverkan det mentala har på kroppen. Men inte den här gången! Icke. Icke!

Fanskapshelvete. Nu ska jag tvinga bort den här förkylningen. Har ett viktigt möte 14:00 och en jävligt viktig deadline på onsdag.
 

Alla hjärtans dag

Leo har, mycket bestämt, redan beslutat vad vi ska göra på Alla hjärtans dag. Vi ska inte göra någonting. Han var väldigt bestämd på den här punkten. Han uttryckte sig som så att han vägrar ge mig någon form av uppvaktning eller uppskattning den 14:e februari. Han vill helst inte ens ses. Ingen liten puss. Ingen liten kram. Inget någonting.

Jaha. Det är väl bra att veta, om inte annat. Inget väntande framför telefonen eller våldsamma PMS-bryt när inget händer, alltså.

Jag får väl gå ut på krogen och vara otrogen eller något, istället.

Pauline!

Men gud vad roligt! Eller, inte roligt att att Mitt i smeten "Pauline" lägger ner. Men Viktor avslöjade vem det har som skrivit den, och det var ju Micaela! Fina Micaela. Vad roligt. Det visste jag aldrig. Har funderat men inte vetat. Tänkt att det ändå inte är en idé att jag försöker gissa med tanke på hur lite koll jag har på den delen av Stureplan som inte innefattar typ Spy Bar förutom mina kollegor, givetvis.

Så, synd att hon inte fortsätter blogga, givetvis.
Men roligt att det var Micaela som hade den fina bloggen.

image2181

Micaela och jag. Från Teatron, ungefär ett år sedan.


Sedan är det en massa som gått in och skrivit en massa påhittad skit om henne för att de blivit så provocerade över att hon är anonym. Hittat på att de vet vem "Pauline" har varit. De har skrivit att hon bara gillar folk med värsta statusen eller asmycket pengar och att hon är en golddigger. Så jävla osant. Om det är någon som inte är på det viset, då är det fanimej Micaela. Den där Siddharta kan ta sig själv i prutten.

Micaela är en fantastisk kvinna. Micaela hänger lika gärna på ett typiskt Stureplansställe som på ett dansställe bland alternativt folk med grymma dj:s och festar loss. Hon är helt fri och underbar. Vi började prata när jag hade det som förmodligen anses som de mest lowly av alla lowly yrken: mingelfotograf. Och hon var underbar, fantastisk och otroligt trevlig till skillnad från många indiekids som kunde vara extremt dryga, exempelvis. Ingen prestige alls. Hon tyckte att jag var trevlig, hittade min blogg och var alltid fantastisk. Brydde sig inte alls om att jag bara var en fotograf. Det spelade ingen roll överhuvudtaget. Till skillnad från vissa andra som kallar sig frisläppta och alternativa som skrev rad efter rad om hur dålig, låg och kass JAG var som var mingelfotograf. Så vidrigt.

Micaela är fantastisk, och det är synd att hon slutar blogga. Jag kommer sakna hennes blogg. Hoppas att hon startar upp en ny som inte är anonym och där hon kan visa upp allt som är fantastiskt med henne. För hon är underbar. Driven. Smart. Sympatisk och allt annat som en fantastisk människa är.

Love you, Micaela!

DN söndag

image2179
image2180


Se till att köpa Dagens Nyheter idag! Jag är med på en stor fantastisk bild i DN söndag. Det är jag, Liselotte Westerlund och Anja-Lisa Rudka som har samlat ihop vad vi tycker är romantiskt mode. Sedan pratar vi lite om Alla hjärtans dag. Personligen så uppmuntrar jag lekfullhet framför stela, dyra middagar och poängterar att man kan vara fin och gullig året runt istället.

Men oj, vad nöjd jag är med bilden! Fotografen Anette Nantell har verkligen gjort ett fantastiskt jobb!
 

Nils?

image2167
image2168
image2169

Nils? Du extrakäcker som modell? Eller är det ens du?

Jag är förvirrad. När man ser folk i andra sammanhang än vad man är van vid så går det inte att känna igen dem. Omöjligt. Fungerar inte för mig. Hjärnan lägger ner fullkomligt om jag inte kan associera rätt. Kortslutning.

Mat

Det enda jag har hemma är Alaska pollock. Alaska pollock! Fryst, smaklös fisk i block. Perfa att göra fiskpudding på, visserligen. Men öhöhöh. Mat! Mat. Mat. Snabb mat.

Jag är så olycklig just nu.


Kvällens outfit

Jag funderar över det här med "Dagens outfit" ibland. Man spexar loss framför en asful bakgrund och gör värsta grejen av det. Här är jag i mina kläder! De kommer där och där ifrån. Här spexar jag och är fashionabel. Delger vad jag har på mig.

image2175


Ska man köra på den vanliga? Lite underifrån, smalvinkel och lätt dolt ansikte? Modebloggigt.

image2176


Eller lite sådär "HALVKREJSI"? Lite indieklubb typ. Lite hej nu blir jag fotad på ace och tjena tjena.

image2177


Eller ska man se ut som en stor badring? Jag vet inte. Det ska ju handla om inspiration, eller så. Vad är mest inspirerande?


Peruk: Hairrasiers.
Klänning: Second hand, Myrorna.
Strumpbyxor: Något på NK. Vogue?
Skor: Company LB. Eller LB Company?
 

Bekräftelse och komplex

image2174

Hittade just den här bilden på mig på Svenska
Elles sida. Från Ellegalan. Det är ett detaljreportage. De har fångat vissa på Ellegalan och speciella detaljer. Om mig stod det: Hanna Fridén. Drömskt fransk. Och det var så fint.

För det första är det alltid kul att bli uppmärksammad. Självklart. För det andra är det extra smickrande när det kommer från Elle, som ändå är Sveriges största modetidning och som har mest inflytande i modesverige. För det tredje är det smickrande för att den där bilden ändå fångar några saker som illustrerar mina största komplex med mitt egna utseende.

Se pannan. Exempelvis. Jag har alltid hatat min panna. Jag tycker att den är skitful och liksom står ut från resten av ansiktet på något vis. Därför har jag nästan alltid haft lugg genom mitt liv. Nu kan jag inte ha lugg längre, för den är alldeles för lockig för att hålla sig snygg särskilt länge. För det andra så fångar den det som jag tycker är lite potatisaktigt med min näsa. Jag gillar min näsa jävligt mycket ur vissa vinklar. Jag föredrar när den är markant, MEN RAK. en liten knöl på roten är visserligen okej, men just den där böjen innan nästippen har jag alltid hatat. Sedan har vi också det där hårfjunet. Polisångerna och det på nacken. Alltid hatat. Rakade alltid bort det förut och tyckte att jag var så himla hårig. Typ som en apa. Gör det inte längre, men hatar det fortfarande på bild och vill vara helt SLICK and CLEAN (klarar inte av slarviga håruppsättningar, bland annat) och sedan har vi också det att min STUPRÄNNA (de där linjerna från näsan till läppen) är jättetydliga. Och de ÄR tydliga. Det är den. Och framförallt när jag var yngre så var det asjobbigt och jag kände mig ful. Och det kändes fult att munnen var så nära näsan (mitt största problem med leenden på bild är att munnen åker närmre näsan) och sedan har vi också den knivskarpa käklinjen som jag visserligen älskar idag, men hatade när jag var yngre. Den fick mig att känna mig så robust och manlig. Inte alls kvinnlig. Sedan syns väl inte riktigt den där... ja "ollonhakan". Jag har visserligen ingen tydlig ollonhaka, men på vissa bilder i visst ljus så syns det, och här extremt marginelt. Folk tänker väl bara på det om jag pekar ut det, om ens då. Men i alla fall.

Och på den andra bilden på Elle så syns mitt skullface astydligt. Det får jag när jag ler om man tar bilden nerifrån. En av de huvudsakliga skälen till varför jag ville gå upp i vikt. Käkbenen är knivskarpa, helt fyrkantiga, och mina kinden går som två sneda, skarpa linjer genom ansiktet och det ser ut som att man lagt lite skinn över en låda med två konstiga vik på sidorna. Hatar det också.

Och att någon tar en, eller två, bilder med mina samlade nuvarande komplex och de gamla och skriver att jag är fin. Det är helt enkelt fint. Peppande. Det är konstigt hur beroende av andra man egentligen kan vara gällande sitt eget självförtroende. Men så är det. Till viss del, om inte annat. Och det hela gjorde mig jävligt glad.


Slår vad om att vissa kommer att skriva: "HAHAHAHA MEN D ÄR JU SKITFUL!!!" till det här. Men för en gångs skull så kommer jag faktiskt inte godkänna sådanna kommentarer. Inte på det här inlägget. Det här inlägget är bara om hur glad jag blir.
 

Rouge

image2172
image2173

Jag testade att använda rouge igår för första gången! Jag är så dålig på sånt där. Men jag lånade en fin av Melinda när vi skulle spela in grejer. Vad tycker ni, framhäver den mina kindben sådär fint? Jag ser livlig och rosig ut?
 

Gårdagens outfit

image2170
image2171

Basker: Second hand, Myrorna
Klänning: Second hand, vet ej
Topp: Second hand, Myrorna
Skor: Vagabond

Vi överspexar framför stökig köksbakgrund. Superfashion!

"Alla män är svin"

Okej, satt inne på Gubbrummet med några polare inne på Spyan. In kommer en asfull kille. Han plockar sitt tugummi och slänger det nonchigt åt sidan, så att det hamnar på mig.

Jag blir självfallet arg. Ropar: "Hej! Du! Hörru! Du!"

Han märker inget. Jag reser mig upp, går efter, tar tag i hans axel och vänder på honom och säger.

Jag: Du. Du slängde ett tugummi på mig.
Han: Mjjje?
Jag: Det ska du be om ursäkt för.
Han: Neej?
Jag: Jo. Det ska du. Du ska be om ursäkt ordentligt.
Han: Vad fan skulle jag bry mig för? Visst sorry men ursäkta vaddå? Skitsamma.
Jag: Be om ursäkt ordentligt.
Han: Nej!
Jag: Be om ursäkt ordentligt. Gå och plocka upp ditt tugummi. Ställ dig framför mig och be om ursäkt. Plocka upp crappet du slänger på marken och kom med en ordentlig ursäkt. Annars så slänger jag ut dig.
Han: HAHAHAHA! Försök.


En runda tillvakten. Han blir utslängd. Självfallet.


Men det är inte den stora saken i det hela! Eller, han var ett anus. Ett fullt jävla anus som jag skulle vilja se helt portad. Men de riktigt sjuka med det hela var hans tjejkompis som presenterade sig som Sara under konversationen.

Sara: Alltså... Du, det där avr inte juste. Vi blev just insläppta här.
Jag: Det spelar ingen roll. Han slängde ett tuggummi på mig och vägrade be om ursäkt.
Sara: Jamen, alltså... Vi kom just in---
Jag: Det spelar ingen roll. Man gör inte så.
Sara: Jamen, det är en grej du inte förstår.
Jag: Vad?
Sara: Jamen, jag har läst psykologi och jag vet hur killar fungerar.
Jag: Jaha?
Sara: Ja, alltså. De har en grej som de måste leva upp till, och det måste man acceptera.
Jag: Jag ska acceptera att de slänger tuggummin på mig?
Sara: Jamen... Alltså. De har en grej att leva upp till. Därför är killar svin. Och man bara måste acceptera det.
Jag: Eh, nej. Alla killar jag känner är fantastiska. Jag känner ingen som beter sig så.
Sara: Jomen, killar är så. Och alltså... hur gammal är du?
Jag: 21.
Sara: Ja... Jag är 25. Och för några år sedan så skulle jag ha reagerat som du ABSOLUT. Men nu har jag läst psykologi och nu vet jag att killar har en grej att leva upp till vilket gör dem till svin. Och alltså, man måste helt enkelt vara snäll och acceptera---
Jag: Eh. Nej. Det låter väldigt konstigt. De allra flesta killar är fantastiska på precis samma sätt som tjejer. De är inte svin. De fattar hur man ska bete sig. Han var däremot ett svin. Och jag antar att dina andra killkompisar är så då också? Eftersom att du säger det här?
Sara: Jamen, killar är så. Som sagt jag skulle ha agerat EXAKT likadant tidigare, men nu har jag insett att man måste acceptera och ta det varligt för att killar är sådär.
Jag: Nej. Det är de inte.

Sedan fortsätter det sådär i hundra år.





Vad är det för jävla grej? Hävda att alla killar är så? Jävla sjukt, är det! Hennes killkompis var fan sjuk och borde deporteras till heltidsdagis, men hennes åsikter var fanimej jävligt vidriga. Nej, de flesta killar är inte svin. De flesta killar tror inte att man kan kasta tuggummi och inte be om ursäkt. Och att hon har läst psykologi som ska ha bekräftat det? Att hon också trodde att man kunde läxa upp folk för flera år sedan men sedan insett att killar HELT ENKELT PER AUTOMATIK ÄR SVIN OCH DET ÄR BARA ATT ACCEPTERA.

Det är sjukt.


Den privata fisen

Jag vet inte riktigt hur ni är när ni fiser. Men jag tänker anta att ni är typ som jag. Ni vet när man lägger en fis helt för sig själv? Den låter, kanske lite fladdrigt ljud av en sådan där riktig luktare, ni vet, och man känner sig liksom lite mer tillfreds med sig själv. Det kan stinka som bara fan, precis som en fladdrare brukar, men man blir inte besvärad av det. Bäst är otvivelaktigt bubblorna i badet, eller kanske när man lägger en brakare och nyfiket måste lukta under täcket.

Men nu la jag fanimej en som fick mig att vilja spy! Det har aldrig hänt förut. Inte när man är ensam. Andras fisar är alltid skitjobbiga. Det är hemskt. Och jag skulle aldrig medvetet utsätta någon för en av mina egna. Men jag har aldrig tyckt att en av mina egna varit äckliga för mig själv! Aldrig! Aldrig någonsin!

Man kan medge att de luktar illa, men man besväras inte. Det är skitsamma. Det är inte påträngande som en annans fis. Men nu blev jag fanimej förnärmad av mig själv. Arg på mig. Ville nästan skälla ut mig själv för att den var så jävla vidrig. Så illa luktade den. Mådde illa. Ville spy. Jag har känsliga kräkreflexer. Ta mig fan.

Om det här utvecklas till ännu allvarligare gasförstoppningar för att jag inte ens pallar att fisa i min egen närvaro så ska jag bannemig skjuta mig själv. Eller nej, jag ska tända en brasa. En stor brasa. Sedan ska jag lagra, lagra och lagra tills jag är full som en flygande zeppelinare, segla in i elden och gå bort i en stor och strålande explosion.


Det kan möjligtvis bli mycket bra TV.
 

Behind the scenes

image2164
image2165

Vi har spelat in en massa idag. Sjukt kul. Sjukt peppad! Jag vill bara gå ut och dansa, dansa och dansa nu. Men vet inget kul som händer.

Här är några tjejer. De blå strumpbyxorna och en av klänningarna är min. Mig får ni se i TV istället.

image2166
 

Hår

image2162
image2163

Igår blev Leo lite upprörd över den här mängden av hår i min armhåla. Jag blev väldigt förvånad. Har inte varit med om något sådant förut. Krävde att han skulle raka sina också. Det gick han med på.

Men ärligt? JAG ÄR INTE DIREKT EN APA, SÅ ATT SÄGA.
 

Det otänkbara

Något som är ganska intressant är att skitmånga av mina killkompisar hängt upp sig på det faktum att Leo jobbar som diskplockare. De fattar liksom inte. De undrar hur jag tänker. Var jag ämnar att hamna i den "sociala stegen" och annat sånt skitsnack.

Jag har inte förstått det alls. Jag har bara tänkt: "Men vaddå? Ni dejtar ju tjejer som jobbar på café, i butik, som nissar, brevbärare och allt möjligt. Vad är grejen? Är det hemskt när en kille gör det men inte en tjej? Varför spelar yrket någon roll alls? Är det inte människan man vill åt, inte deras yrke eller någon töntig jävla social status?"


Sedan slog jag mig för pannan. Satan vad korkat av mig. Det är självklart.

Precis som många tjejer tappar hakan och inte alls kan förstå när en snygg kille dejtar en ful tjej, så kan inte killar förstå när en tjej med karriär dejtar en kille utan en strålande karriär. Tjejer uppfostras till att tjejer ska bry sig om utseendet, killar uppfostras till att de ska ha fett med pengar och ha makt. Att jag inte såg det på en gång kan inte varit på grund av något annat än brutal fylla.

Men ärligt. Vem fan orkar bry sig om sånt idag? Vad är grejen egentligen? Varför ska man hänga upp sig på något? Nu låter jag väldigt bajsnödig här och vissa kommer säkert störa sig som fan på det, men skitsamma. Kan vi inte bara vara glada och få gilla folk oavsett vad någon tycker om utseendet eller karriären? Varför ska det hålla på att snackas och tjabblas om?

Blä. Kommer ihåg en gång när jag var intresserad av en kille men han hade en crush på en tjej som jag tyckte såg ut som en vandrande spya. Pratade mycket om det. Hur ful hon var och så vidare. Fyfan för mig. Så jävla pissonödigt och korkat.



Jag har i övrigt alltid avskytt att dejta killar med mer pengar eller bättre jobb än jag. Jag klarar inte riktigt av det. Jag får problem. Känner mig dålig. Som en gubbe som inte klarar av att hennes kvinna har bättre karriär. Det är också ett sånt där brutalt osympatiskt drag som jag måste lära mig av med.

Kanske.
Någon gång.
Eller eh.

When the shit hits the fan

En klubb vars arrangörer snackat asmycket skit om mig kontakar mig just och ber mig skriva om en spelning de ska ha. Jag säger nej, självklart inte, ni har snackat mycket skit och jag gör inget alls för er. Jag går aldrig till er klubb. Jag skriver inte om den. Jag vill inte veta av era gäster eller er.

Sedan bemöts man av en massa bortförklaringar och sedan medges det tillslut och jag kallas "surfitta".



Way to go! Försök att inte bränna broar om ni vill komma ut till ön, jävla idioter.

Jag är trött på att vara medlande och snäll i situationer där timglaset runnit ut för längesedan. Alla snackar skit. Överallt. Det vet jag. Men ingen ber mig om rena tjänster om det varit en jävla kavalkad av assholishness om de inte skärper sig och ber jävligt mycket om ursäkt. Överlag så snackar jag ingen skit alls, om det inte är någon som varit en riktigt rutten banan mot mig, och knappt ens då för att jag sällan orkar.

Och vet ni? Det är jävligt smart av mig. Och det är jävligt dumt av alla små söndersupna idioter där ute att fortsätta leva i en illusion där man tror att skitsnacket inte når fram till källan. Kretsar med skitsnackare har nämligen en tendens att vara jävligt, jävligt skvallriga. Om ni inte märkt det.

Jag saknar det så kvickt

Jag behöver inte vara på ZTV hela tiden. Det är flextider och ganska avslappnat för tillfället. Idag har jag jobbat med annat som jag trodde att jag skulle bli klar med tidigare, men kvalitetstid med Leo och att lämna tillbaks hundra klädesplagg till butiker efter plåtning tog väldigt mycket längre än väntat.

Nu är klockan 18:00. Kommer någon vara kvar? Det känns sorgset att det är så sent. Jag gillar att vara där. Det är som att missa en pojkvän som ska åka till Thailand i en månad för att alla tunnelbanor var sena.

Skumt! Jag har aldrig känt så angående ett jobb. Men det är så fantastiska människor på ZTV-redaktionen. Alla är så underbara. Vi är ett bra team. Alla kommer överrens. Hitills måste jag säga att det är den trevligaste arbetsplats jag varit på, och det bara efter några dagar!

Jag ska nog springa dit ändå. Münchenbryggeriet ligger ändå bara 13 minuters promenad hemifrån.

Tag tag tag

image2160
image2161

Must love Facebook och andras taggande.


Courtesy of:
Camilla Annerfeldt


De tio bäst klädda på Stockholm Fashion Week

image2159

Jag och Freja Kjellberg har valt ut tio personer var som vi anser förtjänar titeln bäst klädda under modeveckan.
Fashion Paparazzi - Modeveckans bäst klädda.



Det enda som är synd är att vi bara kunde utgå från Stureplans bildgallerier. Det fanns flera under modeveckan som inte blev fotade som jag verkligen anser förtjänade att vara med. Men man kan inte alltid få allt!

Gårdagens outfit

image2155
image2157

Hatt: H&M
Halsduk: Cheap Monday
T-shirt: H&M
Jeans i satin: Versace
Strumpor: 5-pack på typ ICA MAXI?


image2158

Carl-Johan Crafoord kom över igår. Blev glad över att se honom. Länge sedan nu. Han berättade lite om hur det gick med Ollie, hans fästmö i USA. Hela den historian är i övrigt fantastisk. Jag måste berätta om det snart. Som en saga.

Modeveckan = Svältveckan

Jag tror att jag är den absolut enda personen i hela modesverige som lyckades GÅ UPP I VIKT under modeveckan. Jag åt 2 av de där största hamburgermenyerna på Max med plusmeny plus dipp om dagen, drack minst 1 liter coca cola, stoppade i mig godis hela tiden och kompletterade ibland med ett äpple.

Innan modeveckan 55 kg.
Efter modeveckan 60 kg.

Jag är bannemig den enda som lyckades med det här i hela modesverige, som sagt. Alla har bara gnällt om matbrist hit och dit. Men jag, jag fick mitt fett. Mitt allt. Och mycket mer därtill. Med den högsta matbudget per dag jag någonsin haft. Och det finns en lustig typ av stolthet i det hela, ska sägas.


Nu har jag mens.

Imamutbildning i Sverige

Jag tyckte att det var asbra först när jag läste artikeln på DN om att det kan bli möjligt med statlig imamutbildning i Sverige. Både vad gäller integrationsfrågor och att ha en bättre kontroll över fundamentalism (kan man inbilla sig, hur stor koll har vi på kristen fundamentalism i Sverige?)

Men sedan blev jag så avtänd när jag läste slutcitatet.

"Vi vill att staten legitimerar en imamutbildning, men vi vill själva vara med och utforma den. Det är inte statens sak att definiera vad som är radikal islam" - Omar Mustafa.


Jo. Staten ska vara med och bestämma vad som är radikal islam. Självfallet. Vi behandlar inte kristendomen annorlunda i Sverige heller, vilket man märker om ser på debatten kring homosexuellt äktenskap. Staten erbjuder statligt utbildning inom det kristna prästerskapet, och därför har staten och det svenska folket, oavsett om de är registrerade inom den Svenska kyrkan eller ej, rätt att förändra kristendomen i Sverige.

Och det ska vara samma utgångspunkt inom allt det staliga. Antingen det, eller så separerar vi all religion från staten. Det skulle jag visserligen se som gott på ett plan, även om religion skrämmer mig överlag (trots att jag själv är kristen, protestant, medlem i Svenska kyrkan) och jag tycker om tanken på att staten och folket kan påverka.


Tjejer som tar plats

Jag tycker att det är så roligt att de jämför Kenza med Carl Bildt i den här artikeln i Metros webbupplaga. Och jag tycker att det är underbart att en sextonårig tjej är Sveriges största bloggare. Jag går in på Kenzas blogg lite då och då, vi har inte så jättemycket gemensamt, men jag tycker att hon verkar vara en bra tjej och jag som gillar bilder en hel del tycker också att det är fint att spana in bilderna som verkligen har ökat i kvalitet sedan första gången jag besökte.

Men det är faktiskt fantastiskt.


Jag gillar när tjejer tar plats. När de märker att det inte är fruktansvärt att synas. Jag gillar det verkligen. Sedan är vi alla olika. Har olika värderingar, olika stilar och allt möjligt. Men som hängiven feminist så kan jag inte annat än le och skratta i glädje för att tjejer idag tar mer plats än någonsin förut.

Way to go, Kenza, och alla andra duktiga tjejer!
Se till att tjäna lite pengar nu också, om ni inte redan gör det. Det har ni sannerligen rätt till.
 

Fildelning

Det har varit en intensiv fildelningsdebatt den senaste tiden. Jag har velat delta, men har dessvärre inte haft tid. Liza Marklund har bland annat skrivit två krönikor i ämnet som hon blivit ordentligt bashad för. Hon har kallast för diverse olika glåpord hit och dit för att hon inte är för fri fildelning.

Jag är inte för fri fildelning. Kan vi börja med att säga.

Nu, jag anser att det ska vara upp till vardera artist att välja själva om deras material ska vara fritt eller inte. I dagens läge så tror jag, om jag började göra musik, att jag förmodligen skulle sprida den fritt på nätet för att folk skulle hitta mig som artist, men jag anser inte att alla artister ska bli tvingade till samma val. Något man skapar, det äger man, och det ska vara upp till vardera ägare att välja själva.

Nu, argumenten för fri fildelning lyder ungefär så här:

Skivbolagen har inte hunnit med i utvecklingen.
Skivbolagen tar stora profiter från artisten, så man skadar inte artisten av att ladda ner utan däremot så skadar man skivbolagen (och det anses överlag inte dåligt att skada ett stort, profiterande bolag).
Artisterna ska kunna jobba utan att tjäna pengar, då man skapar för konstens värde och inte för profiter.
Det finns självfallet fler argument, och ni är fria att lägga de i kommentarerna till inlägget om ni så vill.

Nu, jag undrar här, varför blir artistens egna val hel nonchalerat i frågan? Om denne väljer att gå igenom ett skivbolag som kan erbjuda en marknadsföringsbudget, kan betala musikvideos och så vidare, varför ska inte då artisten få välja det här? Bolagen tjänar självklart pengar, och det finns ingen ondska i det. Jag vill också tjäna pengar när jag jobbar, om vi ska säga så.

Sedan, att ta ifrån någon möjligheten att tjäna pengar för att man ska vara så himla lycklig över att få jobba med något kul är också absurt. Om någon skapar något du uppskattar, varför kan du då inte ge något tillbaka? Om vi kräver att alla artister ska leva enbart på konsten så kommer vi förlora vår musikkultur. Det är krävande att göra musik, det kräver många timmar och mycket folk för att få ett välproducerat album. Det är inget man gör enbart på helgerna eller varje dag efter jobbet. Inte i en längre period, ingen orkar jobba precis hela tiden, speciellt inte när de inte får någon slags uppskattning för det de skapar.

Däremot finns det här som åsikt i Sverige, och jag tror att det hänger samman med jantelagen. Man ska vara glad över det man har och hålla käft och aldrig vilja något mer. Och jag tycker att det är synd.

Dessutom är det intressant i den bemärkelse att det finns en hel del folk, uppenbarligen, som sitter och förväntar sig att få en himla massa grejer gratis för att förgylla deras vardag. De vill kunna ta del av andras arbete helt fritt, och argumenterar hetsigt med glåpord och dravel om det konstnärliga skapandet hit och dit.

Jaha. Jag är skapare själv och har haft flera konstutställningar, däremot kan jag inte säga att jag uppskattar användande av mitt material. Man får självfallet ta bilder jag ritat och referera hit, det är reklam för min del. Men man får absolut aldrig trycka upp en teckning på en T-shirt eller skriva ut det på papper och sätta på sin vägg eller ge bort till någon. Det är mitt arbete det handlar om, och jag förväntar mig att få betalt om det används, precis som man betalar en städare som städar ens hem eller som att man betalar för en öl på krogen. Det är arbete det handlar om, och om mitt arbete uppskattas så vill jag kunna vinna något på det. Uppskattning och goda ord lägger inte mat på bordet. Det är inget jag kan leva av. Även om det är trevligt. Men trevligt räcker inte hela vägen.

Att ta någons arbete på det sättet är att utnyttja. Utnyttja någon för deras slit. Och fullständigt skita i skaparen och bara tänka på sig själv, när man snor något gratis och sitter där och njuter av vad som skapats utan att ge något tillbaka. För hur många som laddar ner musik ger ens ett tack till artisten? Inte nog med att man inte kan tänka sig att betala tillbaka för att ens vardag blir förgylld md musik, utan man kan inte ens idas att skicka iväg ett brev där man skriver att man uppskattar dem och får glädje av deras arbete. Man prioriterar enbart sin egen bekvämlighet och sin plånbok, och artisten, skaparen, blir snarare till ett "det" än en faktiskt levande person.


Jag anser inte att man är ond om man laddar ner. Det har vi väl alla gjort. Däremot så anser jag att man ska kompensera de artister man gillar. Om jag laddar ner musik från en artist och gillar den så ser jag till att köpa skivorna också. Det är inte mer än rätt. Att däremot, så att säga, låna en låt innan ett köp kan jag inte se som fel. Bytesrätt finns ändå inom alla andra medium. Så jag kan inte se något fel i att ladda ner för att testa och se om man gillar musiken, som att prova en tröja innan man bestämmer sig för om man vill ha den eller inte.

Men att tanka album efter album och digga musiken och vägra kompensera artisten. Det är så jävla egocentriskt, fjärtigt och vidrigt. Alla som i ärlighetens argumenterar för att det är deras rätt att utnyttja andra gratis: Jag hoppas att ni skickas till en kolgruva och får jobba för ingenting resten av era liv. Inspärrade. Levandes på mögligt vatten och bröd.


Eller typ att någon, eller flera, har asmycket sex med eran respektive! Och ni får inte bli arga. Eran pojk/flickvän ska gå runt och bara: "Tjena, knulla?" till varje person som tycker att de är attraktiva. Och du ska stå bredvid och inte få agera en sekund på det. Och inte få bli arg. Då tar man ju ändå inget, utan man delar bara med sig? Och det är ju fult att inte dela med sig och allt ska vara fritt, eller? Inget är ditt längre. Överhuvudtaget. Allt som är ditt, är också andras. Eller vad?

Magen

Jag vill gå ut och göra mitt jobb med efter sex dagars förstoppning så verkar jag ha drabbats av en ganska illvillig diarré. Modeveckan fuckade verkligen hela min mage. Det ska ni veta. Modevecka och dålig mage var en väldigt dålig kombination sådär överlag.

Jill Stuart

image2151


Alltså. Jag gillar Jill Stuarts kampanjbild för S/S 2008. Det gör jag. En fantastisk byxdress i en underbar färg i stil med den jag försökte tvinga min vän Sara att sy upp åt mig förra hösten. Så naturligtvis så tycker jag att det är fint.

Men det finns en sak jag inte kan sluta tänka på. Jag tycker att det är skitjobbigt. Jag kan inte släppa det.







image2152


ÄR det där en bajskorv?
Jag fattar inte vad det är annars! Alls!

Carl M Sundevall - krulltotten

image2148
image2150

Herregud vilket tjat det är om Carl M Sundevalls nya, lockiga överklassungefrippa på
Stureplan.se då. Dessutom är alla bedrövligt mycket på efterkälken. Som ni kanske vet så var jag först ute med de hånande orden redan i måndags - förra veckan i min Nattbok, och nu sätter ni alla igång efter Elle-galan. Vad är det för publikationstid, egentligen?

Hursomhelst. En massa jämförelser har föreslagits. Om att Carl ska vilja efterlikna en massa gubbar hit och dit. Vilket flams och trams det är. Jag kan inte förstå att de kan missa det otroligt uppenbara i det hela.


Carl M försöker inte efterlikna någon gubbe, tvärtom har han fått en stor favör för alla de lockiga små gullungarna som springer runt på Riche och Berns som Stureplansgruppen hitills saknar som gäster på deras egna krogar, och framförallt, deras tillhörande modellvänner på den kvinnliga sidan - Som Elska Hosk, Isabel Brismar-Lind och så vidare.

Carl M vill helt enkelt visa upp en ny attraktiv fasad. För alla vill vi vara attraktiva. Alla vill vi vara populära. Alla vill vi lustas efter.

Och vad är då Carl M Sundevalls slutgiltiga mål?

image2149

Max Bergå, såklart.

Jag tror på dig Carl. Låt ingen håna dig på vägen. Du klarar det här.


Ps. Alla bilder i inlägget är snodda någonstans från Stureplan.se

Kläder

image2140

Jag har sett ut att ha lidit av cancer idag. Inget ovanligt med det.

image2141

Sedan åkte vi iväg och lånade en massa kläder. Sex stora kassar!

image2142

Det mesta är inte min storlek. Som tur är. Då slipper jag behov av att köpa det.

image2143

Men den här vill jag ha!

image2144

Och den här! Skitsamma om den är för stor.

image2145
image2146
image2147

Och den här! Ta in den lite. Bara.


Trosorna ni ser på bild går upp i midjan, eller förbi kanske. Till och med. De kommer från den fashionabla butiken kallad VIVO och benämns annars som "menstrosan".

Lillbrollan

image2139

Min lillebror lägger till små, små nya fashionabla detaljer till sina outfits varje dag. Jag blir så stolt. Nu har han matchat sina skosnören med hans jeans. Det som skulle vara bättre med det här vore om han valde ett rullat uppvik framför ett vanligt. Men man kan inte kräva allt på en gång, eller hur?

Mitt fel?

Jag vet inte om ni läst att den föredetta PR-chefen Peter Sahlberg inte jobbar här på ZTV längre. Han fastnade där i Costa Rica. Han åkte dit för att surfa. Det gjorde han. Rakt efter den andra provinspelningen med mig. Den gick ut på att jag skulle intervjuva två personer. Fejk, givetvis. En på engelska och en på svenska.

Peter skulle vara proffs och delta i surf-SM. Det hela gick till enligt följande.

Jag: Välkommen Beter Salsberg!
Peter: Sahlberg.
Jag: Ja, just det ja. Du är surfare och snart kör surf-SM igång här i Sverige, är du taggad?
Peter: Som fan blahblahblah.
Jag: Vad trevligt! Men du, alltså, jag undrar... Vart surfar man i Stockholm egentligen? Typ i Slussen eller på vågorna där? Är det inte lite töntigt att, haha, försöka surfa i Stockholm?
Peter: Nejmen... Man får åka ut till där det finns vågor blahblah.
Jag: Typ äventyrsbaden eller? Vågmaskiner?
Peter: Ja, haha, kanske!
Jag: Men är det inte bara yttepyttebebisar på små brädor som kan surfa på äventyrsbadens vågor? Eller? Är du en bebis.
Peter: Blahblahblah.
Jag: Men jag har ju sett att det finns en surfingbutik i den där nya Gallerian Skrapan på Söder. Och jag älskar den. Vet du varför jag älskar den?
Peter: Nej?
Jag: Jo, för att den alltid är TOM. Underbart.



Och så där gick det. Och jag fick en liten tillsägelse att man inte får vara riktigt så taskig. Så det ska jag inte vara. Man ska inte förnedra gäster. Och det ska jag ju inte göra. Men PR-chefen åkte till Costa Rica ändå och kom aldrig tillbaka. Han är där och surfar. På riktigt faktiskt!

Ibland undrar jag om det någonstans är lite mitt fel.

Men jävla Dagens Media

image2138


Men fint,
Dagens Media. Först skriver de att Mogge, Melinda och PETER SIEPEN* ska leda nya ZTV i rubriken och nu har de ändrat till Mogge och Melinda. Dagens Media är lika duktiga på att få rätt som vanligt, alltså. Vilket fjärteri.




*Han ska möjligen besöka oss som gäst i program.
 

Mitt nya jobb: Programledare på ZTV

Att döma av de olika mediasidorna som finns så verkar det som att mitt nya jobb är officiellt. Hurra! Inget mer smygande.

Jag ska alltså bli programledare. Ha mitt eget TV-program. På ZTV. Visst är det roligt? Mitt program kommer att börja 20 februari och gå kring 22-tiden på onsdagar. Det kommer att vara allt vi sett i bloggen, men med en förlängning.

Stil, attityd, samhällsfrågor, utflippade idiotgrejer and so on. Jag kommer att ta med många starka kvinnor i programmet som jag ser som goda förebilder. Mitt program kommer att ha en stark fokus på energi och inspiration.


Sedan är jag självfallet intresserad av vad ni vill se. Mina kära bloggläsare. Utan erat stöd och support så skulle jag inte ha hamnat här idag. Utan er uppskattning så vet jag inte exakt vad jag skulle ha jobbat med idag. Men det är er uppmärksamhet, och erat tycke för mig, som fått upp upp folks ögon för mig. Ni stärker mig. Och det som var bra ha växt, samtidigt som det som varit dåligt har minskat. Ni är en av de viktigaste skruvarna i hela maskineriet.

Så, vad vill ni se i mitt TV-program? Vad vill ni att jag ska ge er?

Föreslå vad som helst!
Ja, utom typ porr. Det får vi inte visa ändå.

Vardagshypokondri

Jag har haft ont i min vänstra lunga nu i tre veckor, tror jag. Det har jag. ELLER LÄNGRE. Kanske hela mitt liv. Vem vet. Det besvärar mig.

Så ser jag på nyheterna och det där om den ökade lungcancern bland kvinnor. Och jag blir förbannad. Varför ska jag bli påtvingad en släng hyponkondri såhär på måndagskvällen när jag inte vill något mer än att äta chips och dricka varm mjölk? Varför gör media så här mot mig? Kan det inte gå något om AIDS och BLÅMÄRKEN snart? Eller hur vinterkräkssyntom egentligen kan bero på sabbad BLINDTARM? Eller kanske hur blod i avföringen troligen beror på TARMBRÅCK? Yay, blodförgiftning!

Media får gärna hävda att mjäll kan vara Psoriasis också. Typen som sätter sig i lederna och förstör folks liv helst, tack.

Ebola och fotsvamp har samma symtom, i övrigt. Ja, och Klamydia har blivit luftburet. Räcker med att du tar 96:ans buss hem och du får Klamydia i ögat. Jag svär på det! Och ja, Malariamyggan sågs senast vid Nybrokajen. Den har muterat och lägger numer sina ägg i den kalla slasken.

Dessutom är et starkt, positivt tycke för färgen syrénlila ett tecken på mental instabilitet som oftast yttrar sig genom syntom som kan liknad vid PSYKOPATER, MÖRDARE och BARNSMISSHANDLARE. Skitful färg, det där. Ha det så jävla kul i vår och höstmodet, ni.


Liksom typ asså bah TJENA

image2137


Okej. Till höger i
Viktors blogg på Stureplan så finns det vitsord om honom, små citat. Mitt lyder "Typ världens gulligaste kille". Och det är mycket riktigt att jag sagt, eller skrivit, vadsom. Men hela frasen började störa mig något fasansfullt så fort jag ser den dragen ur sitt sammanhang.

Är jag den typen av tjej som säger så?

TYP.
Eller LIKSOM.
Kanske ASSÅ BAH.
Eller FAB?

Är jag det?

Jag kan inte relatera till det här. Inte alls. Jag kan inte se det.

Vattenanus

Jag har väldigt muppiga arbetstider på mitt nya jobb, ska sägas. Jag ska inte vara där fören 14:00 någon gång idag. Så jag har jobbat hemifrån med mina frilansgrejer (jag har dock inte lyckats ladda upp allt på Bonbloggen, mitt nät bara DÖR och DÖR och DÖR och jag kan knappt ens gå in på Hotmail) men jag har jobbat med det som går.

Och nu ska jag göra iordning mig va. Har inte duschat eller så. Det här är första riktiga, riktiga jobbdagen. I fredags gick vi igenom detaljer, lokalen, och en massa andra grejer hela dagen och sedan var det kickoff. Idag börjat ARBETET på riktigt. Med ett möte vid 14:00.

Och vad händer nu? Vattnet stängdes av. I hela byggnaden. Och jag har MENS. Och jag känner verkligen att jag LUKTAR MENS. Och jag luktar SVETT. Och det finns nada, NADA vatten alls. Vad fan ska jag göra? Tvätta mig i mjölk?

URSÄKTA MIG. MEN JAG HAR BLOD HÄR ÖVER MIN KROPP OCH JAG VILL INTE LUKTA ÄCKELMENSSKITPISS PÅ MIN FÖRSTA JOBBDAG! KOM IGEN FÖR FAN! VARNA FÖRST FÖR FAN! DET FINNS INGA LAPPAR OM DET HÄR I TRAPPHUSET. JÄVLA ANUSHUS. HATAR DET HÄR HUSET.


LÅT MIG BLI REEEEN!

Hannas Nattbok

image2136

Hannas Nattbok och hela rapporten från ELLE-galan ligger nu uppe på Stureplan.se

Och vet ni? Inte en jävel har raggat på mig under hela veckan. Ingen alls. Jag tar det som att mitt ego svällt till riktigt oattraktiva höjder och att jag dessutom gått och blivit avsevärt ful. Eller så. Fast det var ganska fint, ska sägas.
 

Första problemet

Facebook är spärrat på mitt jobb. Böööhböööhbööhö. Så, då vet alla det framöver. Facebook kommer vara ett helt värdelöst medium att få tag på mig på. Vad konstigt det känns. Jag har aldrig suttit någonstans där något är spärrat. Och Facebook! KOMMUNIKATIONSMEDIUM.

Känns jättekonstigt att det är spärrat här, med tanke på... ja.



Jag har inget att göra just nu. Och jag kan inte Fejsbooka. Panik!


Riche + toa + glödlampa

image2135

Här har vi en glamourös toa på Riche, Lilla baren samt ett typiskt exempel på en mycket osympatisk kroggäst.

"Höhöhöh. Toapappret är slut i hållaren. Vi lägger den här glödlampan här som folk inte kommer se när de vänder sig om för att ta papper så att den åker i golvet vid deras fötter och går sönder i en stor KrASCH! Hahaha. Fett kul. Fett kul."


Nej, så gör man inte. Det är elakt. man plockar bort den.
Efter att man fotat den, givetvis. Och levt ut den roliga episoden i huvudet.

När jag inte bloggar på länge får ni en bild på Leo som kompensation

image2134

Här har vi Leo. Fina Leo. Igår fick jag inte träffa Leo. Jobbade hela dagen och sedan drog han till jobbet på kvällen. han jobbar torsdag - söndag där, i källaren, på Berns. Lite besvärligt när man går ut och bara vill putta in honom mot väggen och gosa upp honom, så att säga, men sådant är livet.

Leo har fått grejer av mig, ser ni här. T-shirten med konsttrycket kommer från Velours visning, halsduken kommer från Cheap Mondays visning och mobilen fick han för att hans fungerade så dåligt i stan och jag självfallet vill kunna få tag på honom!

Jag är en sugarmommy. Insåg jag sedan. Eller. Lite. Jag är som en väletablerad man som dejtar yngre tjejer (ja, Leo är yngre än jag, fina Leo) med mindre välbetalda jobb och som ger dem prylar.


Jag är så modern. Så modern.

Jag gillar det väldigt mycket. Ska sägas.
 

Målade kläder

image2133
Bild tagen från
Facehunter.

Ännu en som tänkt samma tanke som jag! Enda sedan jag såg Carl Bildts målade kavaj har jag velat hitta ett tyg att måla på och göra klänning av. Velours visning med T-shirtarna med konstverk fick mig att bli ytterligare spurrad. Just Bildts kavaj var väl inget jag skulle vilja sätta på mig, men idén är kul. Kreativt. Den här tjejen som Yvan fotade på Elle-galan är superfin i hennes målade variant.

Är det någon som har några tips på hur man lättast löser det hela? Textilfärg är dyrt, och det skulle gå åt en mindre förmögenhet att måla ett helt plagg. Har ni några idéer? Akrylfärg kanske skulle fungera om man bara handvättade kläderna? Det har jag väldigt mycket av, hobbykonstnär som jag är.
 

Sliten

Jag har sovit hela dagen. Det har verkligen behövts efter Modeveckan. Vilket slit! Men förbannat kul har det varit, ska ni veta. Imorgon blir det styling och sedan på måndag så sätter mitt nya jobb igång på riktigt. Hade första dagen i fredags och fick träffa alla och lära mig lokalerna, bonda och ha kickoff för hela projektet. Sjukt spännande, är det!

Snart sätter vi igång och bloggar bra igen. Men har behövt en paus, ska sägas. Även bloggar är något man måste ta semester från ibland när det känns trögare - för att sedan kommer tillbaka med en bang, ny energi och nya idéer.