Kosttillskott

glutamin


Proteinpulver och glutamintillskott, nu händer det saker.

Smör

Igår kväll räknade jag ut att jag äter upp till 2,1 kg Bregott i veckan. TVÅTUSENETTHUNDRA GRAM SMÖR! Tvåtusen komma etthundra gram smör i veckan.

Det här kan inte vara nyttigt, jag kommer dö av kolestrolproblem när jag är tjugofem.

Om man äter 2,1 kg smör på en gång, spyr man då?
Man spyr om man shottar en dl olja på en gång, i alla fall!

Tänk om man ändå hade skabb!

AJ.

Det kliar så mycket på mig att jag blir tokig, tokig, helt galen och tokig! Och så får jag fina klisår överallt som ser ut som eksem. Jättefint. I förrgår började jag överväga om det var en kombination av nyfunnen överkänsklighet mot parfym plus att huden blivit torr och ängslig av den kalla "vinterluften", eftersom att jag har en tendens att utveckla tillfälliga allergier.

Eller så har jag fått skabb, det skulle vara en spännande erfarenhet. Små djur som bor i huden, läckra små parasiter som bygger gångar och lägger ägg.

Men förmodligen har det med parfym att göra, eftersom att det spårar ut fullständigt när jag ligger i badet.

Colombiansk medicin

Idag har vi firat min systerdotter Frejas födelsedag, hennes pappa är halvcolombian, så delar av hans släkt var där.

Chorche berättade om något som inte är knark, utan tydligen medicin, som utalas Jarhee. Det är ett frö, man kokar det och sedan dricker man litet utav avkoket, sedan spyr och bajsar man frenetiskt i fyra timmar i streck, minst. Det finns speciella SPAN för det här (man börjar tydligen se syner och dylikt av det också) där folk ligger på sängar, flummar och springer och skiter och kräks på toaletterna hela tiden.

Jävla menlöst.
De tyckte tydligen att det var världens grej, dock, riktigt renande tydligen. Fy farao.>

Glutenintolerans - Celiaki

Jag är så jävla dum i huvudet. Igår åt jag en hamburgare med helt vanligt bröd, utan att tänka på det, vilket är satans jävla skitdumt eftersom att jag är glutenintolerant - även kallat Celiaki. Gluten är ett protein som finns i vete. Har man Celiaki så innebär det att man måste undvika gluten i hela sitt liv. Förutom det tar det ca: 2-3 år för allt gluten att försvinna ur systemet, enligt vad jag hört, så jag känner mig så himla smart just nu.

Jag har blivit slarvigare och slarvigare med det där den senaste tiden och inte ens kollat så nogrant vilken öl jag dricker, trots att det bara är vissa som är glutenfria, t.ex. Carlsberg Export. Detta skulle kunna förklara varför jag har känt mig tröttare och grinigare än vanligt, då det är mitt mest tydliga symptom på Celiaki. Faktum är att jag gick på antidepressiva medel i flera år innan jag fick reda på det här, och kunde sluta med det när jag slutade äta gluten - eftersom att jag helt plötsligt mådde psykiskt bra.

En annan anledning till varför det är dumt att slarva är andra människor jag träffat som haft Celiaki som inte vetat om det eller slarvat. En av dem, en kund på mitt förra jobb, fick reda på att han hade Celiaki på följande vis.

Mannen i fråga hade haft problem med utslag till och från i hela sitt liv (även kallat hudceliaki) som ingen doktor lyckats sätta fingret på var det var (det är egentligen bara de senaste åren som Sverige börjat uppmärksamma glutenintolerans, eller Celiaki, trots att andra länder vet hur extremt viktigt och farligt det är) en gång kom han till en ung, kvinnlig doktor som trodde sig veta vad det kunde vara för något och bad honom komma tillbaka när de var i full blom för fullständig diagnos. Det gjorde han. Hon sa att det förmodligen var hudceliaki, och vips så började de undersökningarna. Han fick göra en rektoskopi (enda sättet att diagnostisera glutenintolerans, eftersom att det innebär att man har ett medfött fel i tarmluddet) och en massa allmänna undersökningar för att kolla resten av hans hälsa.

Hans lungor var helt förstörda och han behövde en lungtransplantation, det är nämligen vanligt att glutenintoleranta, som får i sig små eller stora mängder av gluten, långsamt bryter ner sina organ vilket leder till död.

Han fick till slut sin lungtransplantation. Det gick som det brukar, dvs. att han har en fjärdedel av en normal människas lungkapacitet. Han ligger mestadels ner, eller går långsamt, men han blir andfådd av vad han än gör och kan inte leva ett normalt liv. Vanliga promenader är helt uteslutna, och flygcertifikatet han alltid drömt om att ta var en dröm som spolades bort kvickt och brutalt.

Han kommer förmodligen inte leva så fruktansvärt lång tid heller, kroppen stöter bort lungor snabbt.


Jag brukar försöka informera folk om det här så mycket som möjligt, då jag vet att många restauranger slarvar med gluten just därför att det väldigt sällan syns direkta symptom på en glutenintolerant, speciellt om det är små mängder. Men det är inte ofarligt bara för att det är lite gluten, det leder fortfarande till ett helvete, det tar bara lite längre tid än med en aggressiv allergi.

Om du är intresserad av att läsa mer, gå in på
Svenska Celiakiförbundets hemsida.

Italien portar modeller med för lågt BMI

Sorry, jag kan inte hålla mig borta från debatten helt trots att jag försökte, men ni som missat det förtjänar att få ta del av det. Heja Italien!

http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_14283086.asp

PMDD - Premenstrual Dysphoric Disorder

Ibland säger folk att man ska ut och skutta och röra på sig när man har mensvärk eller PMS, eller, snarare ofta. Vad som inte brukar tas in i beräkningen är att detta enbart gäller vid lindrig mensvärk.

En av tio kvinnor har en extrem PMS och mensvärk som går ut över jobb, studier och privatliv. Det kallas för PMDD och står för: "Premenstrual Dysphoric Disorder". Detta orsakar kraftig depression, personlighetsförändring och extrema smärtor. Det enda läkarvården i nuläget har för att lindra detta är antidepressiv medecin (oftast Zoloft) starka smärtstillande, hormonbehandlingar och en liten apparat som du kan låna hem från sjukhuset vid behov efter utvärdering.

Trots dessa alternativ så blir bara problem lindrade till en viss grad för de flesta kvinnor med PMDD. Personligen tror jag förövrigt inte alls på användet av Zoloft vid dessa tillfällen då Zoloft ofta ger biverkningar såsom trötthet och ökad depression vid kortsiktig användning. Jag skulle t.ex. vilja hävda att användadet av medeciner såsom Buspar (Busparin) och möjligtvis även Fluoxetin skulle vara mer effektivt.

Jag har PMDD. Jag har legat och vridit och vänt mig sedan klockan halv nio i morse. Jag ville ha smärtstillande, men att sträcka sig brevid sängen, plocka upp mobiltelefonen och ringa ett nummer för att be någon annan i lägeheten hämta t.ex. Ipren var allt för ansträngande.

Det går ut över mitt jobb, det går ut över mitt privatliv och det går ut över mig. Och det finns inte ett skit att göra åt det.

När jag var yngre och hade PMS så resulterade det alltid att jag var sängliggande i 1-3 dagar av varje menstruationsperiod. En vecka innan var jag fasligt deprimerad och påtagligt självmordsbenägen. Det enda som gick att göra var att knapra stora mängder antidepressiva tabletter för att iaf. kunna klara sig igenom dagen, men det var fortfarande ett helvete. Det är fortfarande ett helvete innan varje mens, men nuförtiden behöver jag iaf. inte knapra den typen av medecin utan håller mig till mitt hormonstabiliserande preparat Efamol (som finns att köpa på hälsokostbutiker, ett annat alternativ är Femal balans som även ska hjälpa vid klimakteribesvär. Jag har enbart hört gott om båda preparaten.)

Jag vet inte hur många gånger jag fick ta taxi hem från jobbet för att man varken kunde se, röra på sig eller prata ordentligt. Svart flimmer framför ögonen, fruktansvärda magkramper och en fasansfull frossa - Varje gång kändes det som att man höll på att dö, vilket självklart inte lindrade problemen utan dessutom kunde addera en släng panikångest.

Det har blivit bättre de senaste åren iom. att jag blivit äldre och därav fått mer stabila hormonnivåer, men det är långt ifrån bra, och den här gången har det varit åt helvete. Och det går ut över mitt jobb, familj och vänner och får mig att känna mig som en allmänt dåligt byggd människa.

Och det finns inte ett skit att göra åt det, trots att så många kvinnor är drabbade av exakt samma sak eller värre. För ingen verkar bry sig, alls.

Ser jag en enda person till nämna att jag borde ut och springa när jag inte ens kan lyfta en mobiltelefon så kommer min mensvärk att omvandlas till Rabies och jag kommer bli än mer bitter och hemsk än när jag har PMS.

Vilket, jag lovar, skulle vara likställt med ett tredje världskrig.

Nu är det bättre, nu ska jag se om jag kan rädda min deadline.

Föreläsningar.

Jag ska möjligtvis börja föreläsa på skolor om anorexi och andra typer av ätstörningar!

Jag måste bara veta exakt vad jag ska säga.

Jag tror att jag ska tala om min egen erfarenhet av det.
Följdsjukdomar.
Hur man känner igen det.
Hur man hanterar det.
Hur man som vän eller familjemedlem hanterar det.

Mitt arbete via nätet har avstannat nästan helt den senaste tiden. Förut hade jag mer tid och pratade med många tjejer om det här och försökte agera stöd, både för närstående och folk som var drabbade direkt. Om jag vann sjukt mycket pengar på ett lotteri så skulle jag bannemig sluta jobba och vända mig åt ideellt arbete på heltid.

Fan ta pengar!

Har ni förslag på vad ni, om ni satt som publik, skulle vilja veta?

Blä

Jag sitter och stirrar på skärmen och försöker koncentrera mig.
Det går ganska dåligt.

Jag tror att jag fått vinterkräkssjukan.




Jag måste bli klar nu!
Mobilen har ringt 13 gånger idag och jag har inte mindre än fem sms på den. Tack och lov för ljudlöst. Jag blir arg varje gång den låter. Jag kan inte förstå att jag någonsin var sur över att den inte fungerade som den skulle. Folk skrattar åt mig när de ser hur jag reagerar så fort den ringer. Jag brukar antingen säga "satan", "helvete" eller "men jävla idioter som ringer mig!" alternativt bara klicka bort samtalen. SMS svarar jag inte på överhuvudtaget. Haha.

Alla mina vänner kommer överge mig, jag orkar enbart gnälla.
Jag dejtade en kille för ganska länge sedan som betedde sig som jag gör just nu.
Jag ansåg att han var psykiskt sjuk och borde ha gå till en psykiater för att behandla hans otroligt egocentriska beteende.

Jag borde mestadels bara bli frisk från vinterkräksjukan.

Ps. Har smittat tre personer. Ds.

Rökning, gnäll och tarmbesvär.

En gång i tiden störde jag mig inte alls på när folk kommenterade min rökning, det var bara att vifta bort med ett: "Jag vet, tack för omtanken." Men enda sedan rökförbudet på krogen kom så har de nitiska kommentarerna eskalerat något ohyggligt.

Sluta rök! Det är dåligt för dig! Sluta rök, det är bara korkat! Sluta rök, jag hatar när folk röker i närheten av mig!

Ja, det är dåligt (fast inte för min del, iof) men det vet de flesta. Och personligen tycker jag att det är lika illa som att klanka ner på vilken annan typ av lagligt missbruk som helst. Nej, det går inte ut över omgivningen så mycket som folk hävdar, omgivningen kan nämligen väldigt lätt avslägsna sig från rökaren (nu måste jag dock säga att jag tycker att det är väldigt dålig stil att ställa sig och bolma i t.ex. en bankomatkö eller inuti en busskur, men det tycker de andra flesta rökare också) till skillnad från t.ex. alkohol och dess effekter, som agressivitet.

Nu är det dock så här, att jag slutade röka på en period på tre månader förra sommaren. Jag blev sjuk och såret i tjocktarmen förvärrades ytterligare, vilket förlängde min tillfriskningsperiod något gräsligt. Cigaretter, precis som kaffe, alkohol och fett, är nämligen drivande. Samma effekt får man inte ut av t.ex. Nicotintabletter, så jag blev ordentligt dålig. Jag får inte sluta röka, det kan i princip innebära att jag dör.

Det finns fler som måste röka. Personser med Ulceros Colit är en klassiker (ännu en tarmsjukdom) de rekommenderas kaffe, alkohol och cigaretter (sista inofficiellt, dvs "vissa upplever att det blir bättre av rökning" eftersom att en läkare inte får uppmana till rökning) precis som folk med allehanda andra tarmsjukdommar som orsakar samma svårighet.

Nuförtiden förklarar jag detta rätt och slätt varje gång någon påpekar att det är dumt att jag röker, för jag är trött på den så sjukt onödiga kommentaren, speciellt då jag inte får sluta röka. Och det värsta är att responsen alltid är: "Meh! Nu hittar du bara på för att ha en ursäkt!" De flesta brukar dock söka information om detta själv sedan och finna: "jamen ja, det stämmer!"

Fem av mina andra vänner måste röka pga. olika problem. Två av dem fick rekommenderat att börja röka pga. deras psykiska hälsa, vilket även var samma anledning till varför jag började röka när jag var 16-17. Jag var hyperaktiv, det fanns inget att göra åt, cigaretterna gjorde mig mer lugn och sansad. Guld, tyckte jag. Guld, tyckte även min omgivning. Mina andra vänner är dock mycket finare i kanten och svarar, extremt artigt: "Jag vet" när det kommer på tal.

Så ja, folk får gärna prata om vilka sjukdommar rökning frambringar, information är bra, och för de flesta är rökning enbart illa. Men denna sanslösa mobbning som jag anser att rökare utsätts för av vissa gnälliga ickerökare, det känns absurdt! Förlåt, men det gör det!

Jag, som de flesta andra rökare undviker att röka vid folk som har problem med det, i busskurer, i bankomatköer, i närheten av barn och inomhus. Vi står utanför krogen, utanför jobbet och utanför hemmet och röker, och eftersom att vi bor i Sverige så står vi även och fryser arslet av oss större delen av tiden. Vi förgiftar oss själva, och går vi förbi er på stan med en cigarett så ska jag passa på att meddela om att det är mångt mycket mer ohälsosamt att promenera på t.ex. Hornsgatan än att gå brevid en rökare.

Det är inte lätt att sluta heller, visa support istället för att ge negativa kommentarer till en vän som borde sluta röka. Precis som att en person knappast blir uppmuntrad till sund viktupp/nergång genom: "Det är dumt att du äter så mycket! Jag tycker att det är äckligt!" eller "Ät mer, du ser äcklig ut!" så blir inte heller en rökare särskilt uppmuntrad över att de blir kallade dumma och äckliga.

Tack för mig.

Mitt dumma tarmsystem.

zombiesAgh! De två senaste veckorna har jag försökt gå upp i vikt. Min mage fungerade relativt bra, och då en av mina defekter i matsmältningsystemet tydligen ska läka med tiden så tänkte jag att jag skulle testa lite. Magen blev givetvis fullkomligt sabbad och det slutade med att jag istället tappade 1,5 kg. Fullkomligt nerköp.

Med kläder på tycker jag inte att det gör något att jag är smal. Det syns inte direkt att jag har en BMI på 16,6 tack vare min breda benstomme och min generösa muskelmassa. Dock ser jag fullkomligt förjävlig ut utan kläder och jag har inte varit helt naken inför någon på ungefär två och ett halvt år. Nu, när jag träffat en kille jag gillar, så vill jag som vanligt försöka gå upp i vikt för att relationen ska kunna bli så normal som bara möjligt: Men BAJS på det då!

Nu ska jag försöka en annan taktik, jag ska tripplera mina kosttillskott genom att, förutom de ordinerade, käka en massa saker som Naturdiet och Nutrilett. Nutrilett smakade apa, Naturdiet var dock helt okej. Så med min vanliga, mystiska kost (extremt oljig soppa med sönderkokta grönsaker. Avocado. Kokt eller gravad lax. Makrill. Fett, kort och gott i väldigt små portioner.) plus ungefär 3-5 sådanna om dagen så kanske iaf. något kan hända. Om inte ska jag bannemig börja käka Gainers. GIDDYUP!




Nyare inlägg