Nyårsångest

Hulääää.

Jag beslutade ju för längesedan att inte gå ut på nyår. Att bara vara hemma och spendera nyår med familj, nära och kära.

Men nu har jag lite ångest inför beslutet. Nojångest, som man kan kalla det. Dessa fraser flyter igenom min skalle:

"Men eh, tänkt om jag skulle träffa mitt livs kärleks? Vafan!"

Eller, kanske snarare:

"Hm, det är lätt att ligga på nyårsafton."

Och självfallet, inte skulle det vara så himla fel att hångla på nyårsslaget heller. Men gawd. Jag hatar stora suparhögtider. Så fyllda av prestationsångest, ängslighet och olycka. Saker spårar ur, folk kräks och folk börjar gråta eller så tar alla jättemycket knark vilket gör mig sur och jag går hem. Jag vet inte...

Sedan finns det en otrolig skräck jag hyser inför nyår. Den kallas för skäggkavalkaden. Alla män med skägg som är fulla och vill hångla. Det skrämmer mig och gör mig ledsen. Fobisk som jag är.

 

Kommentarer
Postat av: Victoria

Jag känner samma sak ungefär. Nyårsafton - värsta aftonen på året. Jag stannar hemma! Med de nära och kära, förstås. Och så massa aftereightchoklad, kan det bli bättre? ...

Postat av: anna i

Eller what about bråk med pojkvän
:/

2008-01-01 @ 01:09:15
Postat av: Nadja

"Skäggkavalkaden", haha så otroligt fyndigt ord på något som är så sant! Jag kan lätt säga nu att nästa år föredrar jag nog en mysig middag med familj och vänner framför en äcklig nyår med taffsande pakistanier på slussen! Jag har aldrig vart i slussen på nyår förr, men eftersom vi skulle ta en buss därifrån så blev det tyvärr ett måste. En varning för er alla; det kändes som ett krig i något utländskt land! Inte en svensk i syne och raketer tändes mitt inne i folkmängderna så man var tvungen att fly, hemskt!

2008-01-01 @ 04:34:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback