Jag är go och glad

Kosttillskott, ohemult mycket fet mat, proteintillskott i mängder och en jävla massa öl (förmodligen!) har gett mig mitt önskade resultat. För tillfället ligger min BMI på 18,7 vilket innebär att jag inte längre är av anorektisk kroppsvikt.
Min hud är inte rynkig, jag har inte en massa konstiga pigmentfläckar överallt och mina ringar under ögonen är som bortblåsta. Jag kan numer även ha kläder från både Filippa K och Tiger, vars XS tidigare varit för stora för mig.
Nu funderar jag även på att börja träna igen, kroppen kan nog klara av det bättre nu. Bygga lite härliga små muskler, jag saknar att inte längre kunna lyfta folk som väger upp till 100 kg, och jag blev helt förskräckt utanför Spy Bar i somras då jag låg på marken och bröt arm med en tjej.
Och hon vann.
Hon VANN.
Det har aldrig hänt förut, jag är alltid starkast. Hon var dock bergsklättrare, så jag skyller på det. Jag skyller alltid på det.
Bergsklättrare.
Nu hoppas jag bara att den extra viktuppgången inte enbart beror på det faktum att jag för tillfället har mens, annars har jag varit fasst vid 52 kg ganska länge, vilket också är väldigt mycket bättre från i somras.
Dagens outfit
Halsband och armband: Top girl
Väst: Hm, Brunogallerian
Linne: Från en butik vars etik suger, jag visste inte om att deras etik sög när jag köpte linnet. Linnet hålls därför anonymt.
Grattis till viktuppgången! Hoppas den i håller sig!
Grattis :D
Tänker kliva ut ur min självpåtagna roll som "läskig" stalker som aldrig kommenterar ett ord och säga grattis till viktuppgången!
Gratulerar. :)
Jag vill också bygga muskler, men man ska ju inte träna när man är sjuk och jag är förkyld hela jävla tiden. Argh! Var just och köpte typ halva Apoteket, får se om det hjälper. ;)
Grattis! Själv ligger jag kvar på ett BMI på 15.3 och alltså forfarande anorektisk kroppsvikt, men jag kämpar på..
Aight! :D Härligt med glädje över viktuppgång. Jag blir galen på alla tjejer som drar i det icke existerande, eller lite existerande, underhudsfettet på magen och knorrar över sina runda kinder och dallriga ben. Varför inte tycka om sig själv för den man är, eller helt enkelt försöka ändra liiite grann så att man gillar sig själv iaf lite? Heja Hanna och hoppas att du kan stå kvar med dina kilon.:D
Grattis?
Får man snoka och fråga hur lång du är?
Kan du inte avslöja vilken den oetiska affären är också så att man själv kan undvika den också?
grattis!!
försöker också gå upp i vikt men vetifan hur man gör, har BMI på 16. jag äter chips, godis, creme fraiche, allting men ändå lyckas jag inte.
Grattis får man väl säga. :)
hmm och jag väger 54 och får nog inte ens på mig storlek M av de plaggen..
Grattis Hanna!!
Therese : jag tror att du istället ska börja äta nyttig och riktig mat så att du får i dig alla vitaminer och de protein som kroppen behöver. jag tror också att du ska börja äta på regelbundna tider om du inte gör det redan. nyttig mat är t ex. fet fisk, grönsaker, frukt, nötter, bönor, frön, rotfrukter, kött mm. ... kanske skulle det vara till hjälp att börja prenumenera på en hälso tidning som inte fokuserar på att banta. t ex. Hälsa? Det jag skrivit är vad jag tror och jag försöker bara hjälpa till :) lycka till båda två!
Hmmm. Hur kan du väga 54? JAG väger 54. Och du är smalare än jag.
Äsch, jag ska inte tänka på vikt. It's depressing.
Grattis där :}. Håller tummarna för att det håller i sig då.
härligt och gå upp i vikt ! jag lyckas då inte, ligger kvar på mina 45 kg och känner mig liten.
Jag kämpar också... Men vad skönt att höra att du lyckats! Det blir liksom MER av dig då :)
Snyggt armband!
jag kikar lite på din blogg ibland, men har hittills aldrig kommenterat. måste bara säga att jag har samma stickade väst som du och jag älskar den! synd bara att jag fryser så mycket och måste ha långärmat hela tiden.
och grattis till viktuppgången! jag lider av något slags omvänt problem. alltid varit spinkig, mitt BMI ligger på 17 och jag har de senaste åren äntligen blivit ganska tillfreds med det hela.
Hmm, jag ligger på typ 54-56 kilo och vill NER i vikt. Men så är jag väldigt kort också. Det där med kilon spelar iofs mindre roll för mig än min egen kroppsupplevelse - och vad jag ser i spegeln. Kul att höra hur som helst, för att vara underviktig tar mycket på krafterna för kroppen. Grattis, om man får säga så.