Idag blev jag så satans förbannad på en klubbchef, så satan i helvete.

Jag ringer upp och ska höra mig för om en intervju för en kväll, istället för att bidra med info börjar han högljutt skälla ut mig för något jag inte har något att göra med eller kan göra något åt. Och jag blir så arg, så förbannat arg. Jag vill skrika åt honom, säga att han är en jävla idiot, att han ska ta det med rätt person, att det är synnerligen osmakligt att börja skrika på mig. Istället trycker jag tillbaks det hela, säger "Ja, visst har du rätt. Kan jag få numret nu? Tack. HEJ." sedan sitter jag på stolen i någon minut, är satans förbannad, och så springer jag in på toaletten och tokbölar som ett litet våp.

Hatar när folk skriker och gormar på mig.
Speciellt när det är något som jag inte ska ta.

Önskar att jag kunde säga: "NU SKA JAG ALDRIG MER GÅ PÅ DIN KLUBB!" Men det skulle väl knappast spela roll för dem, bara för mig, så det vore ju idiotiskt.

Men jag kan däremot retuschera honom ful på varenda bild på hela Stureplan.se, haha, success!

"Men jag kan däremot retuschera honom ful på varenda bild på hela Stureplan.se"
Hehe. Också en form av makt. ;)

På tal om ingenting så ser detta ut som dina läppar. ^^ http://usemycomputer.com/indeximages/2007/July/durex_ad.jpg

Vilken skitskalle. Men ack sådan bra hämd du har! :)

hämnd ljuva hämnd! :)

Jag vet precis vad du menar! Jag hatar när folk skäller ut mig..jag anser att jag är en ganska stark tjej som inte brukar ha problem med att stå på mig..men börjar nån skälla på mig..(särskilt nån jag inte känner så bra) så krymper jag ihop och kan inte säga emot, kommer inte på några bra motrepliker (dom kommer man ju alltid på efteråt) och efteråt (om jag kan hålla inne det så länge)börjar jag hulka och böla..varför är man så "svag"? hmm..även när man vet att de har fel? hmm...