Det otänkbara

Något som är ganska intressant är att skitmånga av mina killkompisar hängt upp sig på det faktum att Leo jobbar som diskplockare. De fattar liksom inte. De undrar hur jag tänker. Var jag ämnar att hamna i den "sociala stegen" och annat sånt skitsnack.

Jag har inte förstått det alls. Jag har bara tänkt: "Men vaddå? Ni dejtar ju tjejer som jobbar på café, i butik, som nissar, brevbärare och allt möjligt. Vad är grejen? Är det hemskt när en kille gör det men inte en tjej? Varför spelar yrket någon roll alls? Är det inte människan man vill åt, inte deras yrke eller någon töntig jävla social status?"


Sedan slog jag mig för pannan. Satan vad korkat av mig. Det är självklart.

Precis som många tjejer tappar hakan och inte alls kan förstå när en snygg kille dejtar en ful tjej, så kan inte killar förstå när en tjej med karriär dejtar en kille utan en strålande karriär. Tjejer uppfostras till att tjejer ska bry sig om utseendet, killar uppfostras till att de ska ha fett med pengar och ha makt. Att jag inte såg det på en gång kan inte varit på grund av något annat än brutal fylla.

Men ärligt. Vem fan orkar bry sig om sånt idag? Vad är grejen egentligen? Varför ska man hänga upp sig på något? Nu låter jag väldigt bajsnödig här och vissa kommer säkert störa sig som fan på det, men skitsamma. Kan vi inte bara vara glada och få gilla folk oavsett vad någon tycker om utseendet eller karriären? Varför ska det hålla på att snackas och tjabblas om?

Blä. Kommer ihåg en gång när jag var intresserad av en kille men han hade en crush på en tjej som jag tyckte såg ut som en vandrande spya. Pratade mycket om det. Hur ful hon var och så vidare. Fyfan för mig. Så jävla pissonödigt och korkat.



Jag har i övrigt alltid avskytt att dejta killar med mer pengar eller bättre jobb än jag. Jag klarar inte riktigt av det. Jag får problem. Känner mig dålig. Som en gubbe som inte klarar av att hennes kvinna har bättre karriär. Det är också ett sånt där brutalt osympatiskt drag som jag måste lära mig av med.

Kanske.
Någon gång.
Eller eh.

Jag har ju doktorerat och min man jobbar i mataffär, för oss är det helt normalt, men jag vet att många tycker att det är konstigt.

Urs, det där känner jag så väl igen. Fast inte från kompisar utan från familjen. De flesta av mina släktingar utom min underbara mamma har hela mitt liv pratat om vem jag borde gifta mig med, som om vi levde kvar vid sekelskiftet.
Liksom, nej, jag tänker inte gifta mig med nån rik snubbe bara för att klättra ett par pinnhål upp på den sociala stegen.
Personligen har jag problem när jag träffar killar med högre status, trots att det inte alls är så så känner jag mig som en sån flicka som medvetet bara träffar rika och så vidare...
Social status känns så jävla onödigt, så begränsande...

Många kloka ord där.. det jag funderade över är väl att det vanligaste ändå är att tjejer förvånas över hur andra tjejer kan dras till killar utan karriär. Om jag minns min ungdom rätt så är finns det väl lite av ett socialt stigma över tjejer som väljer att spendera sin tid med "loosers". Att det är pinsamt att bli sedd tillsammans med tönten,mesen en eller mannen utan tydliga vinnarambitioner.

Jamen du är ju en gubbe. :)

Intressant iakttagelse.
När har ditt program premiär på ZVT?

GUD, jag tänker precis som du. Jag vill inte heller ha nün karriärist till karl. Snarare en där jag kan komma hem krypa upp i en varm famn och bara vara. Sae man liksom inte glömmer vad som är viktigt här i livet.

Min kille "är" men han faer mig att glömma all jobbskit och det är han guld värd för!

Men vänta här nu, var det inte du som inte snackade skit?? Eller var den här vandrande spyan från förr i tiden? Hm. Hursomhelst, bra poäng, du har bokstäverna i dig.

Du är Miranda.

Jag är tillsammans med en kille från vad man kallar UNDERklass, i ordets rätta bemärkelse. min mamma försöker få honom att bli nån annan, kan väl inte stå ut med tanken att hennes dotter kan älska en sådan person. själv är jag högutbildad och går med stormsteg mot en årslön inom 15 år på £70 000 om jag bara spelar mina kort rätt. ombytta roller? visst. men för mig själv vill jag bara bli älsakd för den jag är - och det är jag nu. inga pengar eller status i världen kan köpa lycka.

jag tror inte på det du säger att tjejer har krav på sig att vara snygga och killarna en god karriär. Jag tror snarare att utseendet för killar är lika viktigt som för tjejer om man vill passa in och göra denna snygga tjejen till sin. Precis som en god karriär på samma sätt är nödvändigt för båda om också tjejen vill bli respekterad. Jag tror att dessa krav på utseende, personlighet och intelligens genomsyrar hela samhället och är påtagliga på alla plan, både för killar och tjejer.
även om det kanske tidigare var mer uppdelat, och det faktum att killar idag kan ses med mindre "glamorösa" tjejer och tvärtom, tyder på en förändring

Folk har väldigt lätt att identifiera människor genom vilket arbete de har, snarare än hur de är som människor tyvärr.