Grattis, Sanna Kallur!
Det är helt fantastiskt underbart med Sanna Kallurs nya världsrekord. Underbart. Det pirrar i kroppen. Grattis Sanna!
Jag måste säga att jag är något besatt vid kvinnliga friidrottare. Jag är inte intresserad av någon annan sport överhuvudtaget, och när det kommer till den manliga sidan så intresseras jag bara måttligt av höjdhopp och längdhopp. Däremot kvinnliga friidrottare är något jag följer med stort intresse, och Sanna är otrolig. Fantastisk.
Förmodligen beror det på att jag friidrottade själv när jag var yngre tills dess att jag tyvärr råkade sabba mina fotleder och knän. Inte byggd för det, helt enkelt, även om jag var grymt snabb och hade en gräsligt bra kondis och drivkraft. Men kroppen höll inte på några av de vitala punkterna.
Så jag följer kvinnliga friidrottare, och när något sänt här händer, som att Sanna Kallur slår världsrekordet i 60 m häck, så pirrar det i hela kroppen, jag blir fnittrig och extremt glad. Heja Sanna!
Höll oxå på med friidrott som ung och är stort fan av alla våra duktiga friidrottare. Blev sååå glad när jag såg Kallur vinna och fixa världsrekord. Det värmde gott!
Var det friidrotten som gick över i träningsnarkomani sedan? Alltså, som en nyfiken fråga, inte som något försök till insuination av att friidrott är dåligt. (inte för att jag vet om det skulle tolkas så, men ändå.)
Kul det där med kvinnliga friidrottare och häckare. Kommer du ihåg Helena Ferström? Min svägerska... Hon finns med på en rolig bild från blogginlägg i juni, hela hennes familj kan slicka sig själv på näsan. Kolla om du har lust
det är humor i världsklass! att folk blivit så rädda för att säga fel eller ens antyda något som möjligtvis skulle kunna med lite ansträngning tolkas som något negativt, för de är väl medvetna om att Hanna lämnar dem hämningslöst rövknullade i diket efter såväl avsiktliga som oskyldiga, naivt obetänksamma kommentarer.
Nej, Ulrika, jag tror du klarar dig den här gången.
Ida: Ja! Det var fantastiskt! Jag började nästan gråta.
Ulrika: Jag vet faktiskt inte riktigt vad det var som launchade det ena eller det andra, hela den där perioden i mitt liv är ganska luddig för mig nu, ska sägas. Mycket frustration, mycket träning, en hel del ångest.
Marie: Slicka sig själv på näsan! Jag blir avis. Det har jag alltid velat kunna. Men lyckas inte.
lisoiosil: Say what? Ulrika är en regelbunden läsare och hon vet ju att jag varit träningsnarkoman och anorektiker därtill, står ju i bloggen!