Kaffekoppen

En gång i tiden lovade jag er att berätta om mina tvångstankar. Sedan sket jag i det. Sedan fick ni veta om bacillskräcken och toagrejen. Som är mer en fobi, inte tvångstankar. Bacillskräcken har ju bara med ett underliggande förakt mot mänskligheten att göra, inbillar jag mig, eftersom att jag är jävligt skitsamma gällande snusk från djur. Och i naturen kan jag grisa på för fullt.

Men i alla fall.




Vi kan börja med kaffekoppen. Jag kan enbart dricka mitt kaffe ur några speciella gröna kaffekoppar från IKEA. De finns inte i sortimentet längre, dessvärre. Så jag vet inte vad jag ska göra när de är kraschade. Hoppas jag hittar en ny kopp att ha mani över innan dess, annars blir mitt liv jobbigt. Men ingen annan i lägenheten får använda mina koppar. De finns två av dem. Om de är smutsiga blir jag sur och grinig och låter "GNNNYYYYRGH!!!" slår runt med händerna några gånger, stampar i marken och sedan ställer jag mig surt och diskar medan jag frustar. Om jag är trött och det är efter jobbet så kan jag börja böla. Eller om jag har mens. Då förstör det mig fullkomligt.

Ännu argare blir jag om någon föreslår en annan kopp. Det känns lite som att någon slagit mig i ansiktet. Förnedrande och smärtsamt.

Jag föredrar mina koppar när de ser snuskiga ut, i övrigt. Helst ska de ha stått med intorkat, äckligt kaffe under hela dagen. Sedan gör jag en ny kaffe. I den asäckliga koppen. Det är det bästa kaffet. Eller att micra! Göra kaffe, vänta två timmar och sedan värma det i micron. Det blir så fasligt vidrigt att det inte är klokt. Och jag älskar det. Det får mig att känna mig lite mer tillfreds.

Allt cafékaffe med andra vidriga koppar kan dra åt helvete.

Min pappa har samma sak för sig, fast han kan bara drick ur den gula muggen... Mamma har dock bytt upp sig från ikeamuggarna och köpt nya blåa höganäs-muggar, men pappa propsade på att absolut inte göra sig av med dom gula. Min pappa är för övrigt 57 år... Och han tycker att jag som ung har många konstiga ideér för mig...

Tack för en underhållande blogg!

jag gillar att dricka snabbkaffe ur ikeaglas! mumsigast! :)

Du får inte ta med någon ful grön kopp till mig när jag bjuder på middag i min gustavianska matsal, jag föreslår att du håller dig ifrån kaffet och koncentrerar dig på konjaken efter middagen.

Där sa du verkligen nånting! Jag har också skitsvårt för människobaciller: vill inte dela flaska med någon,
klarar inte av när andra gör mackor åt mig, tycker det är jobbigt när folk hostar sådär så man nästan kan känna hur bakterierna sprider sig i rummet.. Men djur däremot! Jag har haft katt, hund plus att jag har ridit i många år och jag har aldrig haft problem med deras baciller. Dom får vara hur skitiga och dreggliga dom vill, inga problem. Det finns nog ett litet undermedvetet förakt mot mänskiligheten i mig också. Det känns nästan skönt att veta, det är bra med självdistans!

Vad härligt arg du är. :-)

Herrgud vilken suspekt tvångstanke.

Jag har nästan exakt samma sak, fast med skedar. Jag har problem med skedar. Kan bara använda några som vi har hemma som är perfekt runda.

Lite udda men jag ska inte påpeka...Jag e värre

förresten orkar inte leta efter rätt ställe o posta detta på:
Du är tuff o snygg.

Klart man vill dricka sitt kaffe i en speciell kopp, men att micra det är ju snudd på dödssynd.

Micra är inte snudd på dödssynd - det är en dödssynd. Tyvärr micrar jag också lite kaffe emellanåt...